Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämda perioder för den svenska riksdagens sammanträde 157
Jag har härmed följt bevillningsperiodernas utveckling till tiden
för 1660 års riksdag. Sammanfattar man de resultat, hvartill jag
kommit, synas de mig ådagalägga
1) att det ansågs såsom riksdagens rätt att gifva bevillningar
för viss tid;
2) att bevillningsperioden från att ursprungligen endast hafva
varit ettårig, under 1620-talet för boskapsskatten blir
tvåårig, och att denna tvåårsperiod sedermera med stor
regelbundenhet kommer att omfatta nästan alla andra bevillningar;
3) att under 1650-talet bevillningsperioden dock alltmera
öfvergår till treårig;
4) att tiden för ny riksdags sammanträde af ständerna själfva
ansågs vara och faktiskt äfven visar sig hafva varit beroende
af bevillningsperiodens längd;
5) och att sålunda periodicitet i bevillningstid medförde
motsvarande periodicitet i tiden för ständernas sammanträde.
Härmed synes mig ock vara förklaradt, hvarför rikskanslern
1655 utan vidare kunde antaga, att ny riksdag skulle sammanträda
omedelbart efter den beslutade bevillningsperiodens utgång. Att den
föregåenda tidens praxis äfven i hög grud inverkat på beslutet om
riksdagens periodicitet i 1660-års additament, synes mig otvifvelaktigt.
Visserligen var detta beslut, såsom af förhandlingarna hos adeln
1660, framgår, i första hand framkalladt af ständernas önskan att
skaffa förmyndarregeringen en kontrollerande, »äqvivalent myndighet»,
men detta hindrar icke, att man därjemte haft blicken fäst på
erfarenheten från de gångna decennierna. TVe-talet hänvisar tydligt
p& de föregående årens bevillningsperioder; att något mer än praxis
behöfdes för att betrygga ett regelbundet sammanträde af riksdagen,
hade emellertid händelserna från 1658 visat. Huru man dock 1660
haft denna praxis i minne under behandlingen af förslaget om en
bestämd tid, utöfver hvilken riksdagens sammanträde icke fick utsträckas,
därom vittna tydligt följande ord ur protokollet öfver en af
riddarhusdebatterna om denna fråga: »Effter bewillningarne gemenligen skiepå wisse
år, så moste man der effter, så wäl som urgentem necessitatem lämpa tiden.*1
I hvad mån de resultat, hvartill min undersökning ledt, möjligen
äro egnade att inverka på uppfattningen af striden mellan Gustaf III
och ständerna angående riksdagens rätt att gifva bevillning på viss
tid, må här lämnas därhän. Däremot torde de förtjäna att framhållas
såsom ännu ett prof bland andra på, huru den svenska riksdagens
vigtigaste rättigheter vuxit upp ur dess bevillningsrätt. Att
riksdagens maktutveckling äfven i detta afseende just eger rum under den tid
af större samverkan än förut från dess sida med konungamakten i
arbetet inåt och utåt och af en offervillighet utan like, fastän det gälde
dryga bördor, som inledes med Gustaf II Adolfs regering, torde ej
heller böra förgätas. c r,„ann.
betrakta den nva bevillningsperioden såsom en 4-årsperiod. Ridd. Prot., VI, sid.
75, 97, 160, 187, 199. Stiernman, II, sid. 1267, 1278, 1281, 1284 ff.
1 Ridd. Prot., Vin, sid. 104.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
