- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
179

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en konflikt mellan konung fredrik och sekreta utskottet 179

Sedan konungen afgifvit det ofvan anförda yttrandet,
lämnade han rådkammaren, hvarpå det heter, att riksråden funno
Bassewitz’ memorial oanständigt, emedan det var »makuleradt»,1
men dock hänsköto det till kanslikollegiet. Detta tillstyrkte den
9 fehr. att konungen borde bevilja Bassewitz audiens, emedan
. han begärt en sådan »utan condition».

Då detta utlåtande den 14 febr. föredrogs i rådet, afgåfvo
riksråden till protokollet en protest mot det formvidriga sätt,
hvarpå underhandlingen förts,8 och sände därpå och frågade
konungen, som denna dag ej var uppe i rådkammaren, huruvida
han ville höra utlåtandet där eller hos sig. Han lät svara, att
det ej var någon brådska med detta ärende, hvaruppå rådet
gillade utlåtandet och förklarade sig vilja »vara utan ansvar,
om med audiensen allt för långt på tiden utdroges».3

Rådet hade sålunda uttalat sig för audiensen, och då
konungen var bunden af dess beslut, måste han nu anses skyldig
att bevilja densamma. Han vägrade visserligen ej häller att
göra det, men han utsatte ingen dag för audiensen. När på
detta sätt februari och halfva mars fått förflyta, ansåg sig det
sekreta utskottet böra ingripa.

I detta hade hertigens vänner öfverhanden, och dess »mindre
sekreta deputation» behärskades af det holsteinska partiets kanske
mest framstående man, statssekreteraren (sedermera riksrådet)
J. Cederhjelm, och sin ordförande, den unge K. G. Tessin,
hvilken vid redigerandet af de från deputationen utgående
statsskrifterna skar sina första lagrar såsom politisk skriftställare.
Denna deputation fick nu af utskottet uppdrag att föreslå, genom
hvilka medel konungen skulle förmås att bevilja audiensen, och
den 21 mars inlämnade den sitt betänkande härom, hvari den
tillstyrkte, att först till undvikande af uppseende de tre högre
ståndens talmän skulle söka öfvertala konungen, men att, om
detta ej hjälpte, en högtidlig deputation af sekreta utskottet
skulle tillsammans med rådet försöka beveka honom. Blef

1 I promemorian var nämligen en rad öfvers truten ocli ändrad. Gyllenborg
ursäktade Bassewitz med att ban muntligt föredragit saken för Horn och blott på
dennes begäran och till ledning för honom uppsatt promemorian.

2 »Deras Excellenser beklagade, att de, som ej hafva att beställa med riksens

ärender, likväl befatta sig med sådana korrespondenser och underhandlingar med

främmande makter nti så angelägna mål och riksens affärer utan kansliets vetskap».

Konungen hade redan den 5 febr. gifvit dem del af brefvet till Campredon, men

då kommo de sig ej för med någon protest.

’ Ràdtprotokoll den 5 och 14 febr.

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free