Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en konflikt mellan konung fredrik och sekreta utskottet 181
såsom en advokat, den där skrifver för båda parterna,
alldenstund han förut undertecknat kanslikollegiets betänkande om
audiensen.1 Slutligen lyckades dock konunungen få det önskade
biträdet (ehuru ovisst af hvem), ty den 1 april mottog utskottet
hans svar. Det var dateradt den 30 mars och undertecknadt af
konungen, men ej kontrasigneradt, hvilket i utskottet anmärktes.
Konungen förklarade däri, att han »med så mycket nådigare
nöje» emottagit utskottets skriftliga utlåtande, som han själf redan
förut beslutit att med det samma »vidare öfverlägga och afgöra»
om Bassewitz’ audiens. Förnämsta orsaken, hvarför han något
uppskjutit denna, var att han först ville observera (»utmärka»)
hans uppförande vid riksdagen. Detta fann han visserligen gifva
anledning till klagomål, men hans afsigt hade dock ej varit att
alldeles vägra audiensen utan blott att (såsom han längre fram
i brefvet meddelade), uppskjuta den till efter riksdagen.
Därefter följer en slags begäran, att utskottet ville taga saken i nytt
öfvervägande, samt ett på skrufvar stäldt löfte att, om det äfven
därefter önskade, att audiensen genast skulle ega rum, alldeles
»förena» sig med det samma, dock mot villkor att det hindrade
Bassewitz från att framkomma med några propositioner som vore
stridande mot hans och drottningens rätt.8 Särskildt gaf han
till känna att han ej kunde samtycka till kungl, höghetstiteln,
hvari han såg »ett hemligt försök på någon rättighet till Sveriges
krona, hvilket alldeles strider mot 1719 års valakt, 1720 års
förening samt våra och hennes majestäts vår högt älskliga gemåls
ostridiga rättigheter». Som detta allt »enskildt» anginge honom
och henne, så hade han till ständerna det nådiga förtroende, att
1 Cederhjelms berättelse till sekreta utskottet den 1 april.
2 >Vi lämpa oss gärna till de rådslag, hvarigenom all orolighet såväl innan
som utan vårt rike i tid kan afböjas och förhindras, hvarför vi ock i detta
tillfälle till att visa, huru vi göra oss alldeles försäkrade, det Kiksens Ständers Sekreta
Utskott lärer hafva så det ena som det andra hvad förberörda mål beträffar tag’t
uti så noga öfvervägande som ett så angeläget ärende fordrar, äro sinnade att
alldeles förena oss med fiiksens Ständers Sekreta Utskotts föreställningar och vidare
utlåtelse härntinnan, hvilken vi nu yttermera, innan vi kunna något fustställa,
nådeligen begära och åstunda, att, i fall Riksens Ständers Sekreta Utskott, sedan
det äfven af oss utförligare blifvit underrättadt om detta ärendes vigt och
beskaffenhet, skulle finna både för de närvarande och tillkommande tider försvarligt,
nyttigt och nödigt att förbemälte minister nil strax och intet, som vår nådiga
tanke tillförene varit, efter riksdagen må hos oss audiens bekomma, Riksens Stän-
ders Sekreta Utskott ville i den händelsen vara omtänkt på de säkre medel och
utvägar, hvaruppå vi oss tillförlitligt kunna trygga, att förbemälte minister allt
tillfälle afskäres till att göra några sådana propositioner, som antingen direkt eller
indirekt röra vår konungsliga rätt och myndighet så väl som hvad H. M:t vår
älskliga gemål af samtliga Riksens Ständer allmänneligen är ntfäst och utlofvade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
