Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
claes fredbik horn
den kommission att fråga, om jag ville emottaga Svärdsorden
för att snart därefter erhålla Nordstjernekrachan. Jag svarade,
hvad jag sedan sade konungen sjelf, det jag ansåg mig mera
hedrad af den tapperhetsmedaille konungen under fälttåget
behagat förära mig, men borde icke motsätta mig den tillämnade
utmärkelsen. Hetta har jag sedermera bittert ångrat, då
konungens mellankommande död hindrade uppfyllandet af hans
afsigt att hedra, icke att förnedra mig; det senare kunde jag
nemligen anse vara skedt, då jag, så lång tid efter afskedstagande!
och redan en gammal man med tapperhetsmedaille och efter
höga funktioner i det allmänna, skulle bära svärdsordensstjernan
ensamt. En annan regime med andra idéer inträdde, och det
fanns personer, som ifrigt arbetade på aflägsnandet af Carl Johans
mest tillgifne tjenare. Den aflidne konungens mig lemnade löfte
om befordran för en förtjent kronofogde, blef ej heller uppfylldt.
Landshöfdingen i Stockholm län blef numera en lika så
fremmande person på kungl, slottet som han förut der varit
hvar-dagsgäst, och sannerligen skulle jag funnit mig derstädes bra
litet hemmastadd i sällskap med de till talemän nu utsedde
Carl Johans personliga fiender. Riksdagens färg måste taga sin
skiftning från denna företeelse och jag blef äfven på denna bana
blott åskådare, dock med öppet uttalad opinion mot de barnsligt
liberala agitationerna och mot den föreslagna lika arfsrätten,
den jag yttrade att ingen svensk konung kunde sanktionera.
Denna min antagna position var icke gynnsam för gracer på
hofvet, der jag numera också endast syntes vid oundvikliga
tillfällen.
Det liberala partiet kunde ej förlåta, det jag bidragit till
häradshöfdingen Theorells ingående i lagberedningen, derom kungen
med nöje antog mitt förslag, och sådant förspordes nogsamt.
Den afgångne justitiestatsministern grefve Posse, som ansåg mig
vara högt i gracen hos Carl Johan, bad mig icke allenast om
mitt förord för Theorell (dess gamle sakförare), men äfven för
statsrådet Fåhraeus’ transport ur statsrådet. Förmodligen kom
härifrån dess expeditionschefs v. Kochs till mig ställda
anmärkning mot Theorells engagement såsom Richerts antagonist. Jag
svarade, att, om Richerts arbete ej tålte Theorells kritik, så
måste det ej stort duga.
Under Carl Johans lifstid hade jag som landshöfding ingen
obehaglig händelse utom den, att kassakistan en natt bortstals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
