Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
konferensen på ulriksdal i september 18 63
varande vid sammankomsten. Gripenstedt svarade härpå, att
han väl vore både villig och skyldig att medfölja och deltaga i
denna konferens, men att detta helt och hållet berodde på Kongl.
Maj:t, utom hvars önskan och vilja ett sådant deltagande ej kunde
ega rum, och att således om De Geer ansåg Gripenstedts
närvaro lämplig, så finge han hos Kongl. Maj:t utverka en dylik
tillsägelse. — Denna tanke upptog De Geer med liflighet och sade,
att han genast skulle återgå till Slottet för att utverka en dylik
begäran af Konungen, hvilket också omedelbarligen skedde.
Såsom äldsta statsrådet medgaf Konungen, att Gripenstedt
äfvenledes skulle medfölja till Ulriksdal, hvilket också skedde.
Efter middagen tilldrog sig följande märkliga samtal, hvilket
räckte till efter kl. 10 på aftonen.
De omnämnda herrarna följde Konungen in i hans inre rum,
hvarest Hans Maj:t öppnade diskussionen genom att i korthet
framställa frågans ställning, hvarvid han förklarade att han
redan hade gifvit den Danska Konungen sitt löfte, och att han
ämnade hålla det.
»I så fall, inföll Gripenstedt, måste jag tillkännagifva att, om
Eders Maj:t vidblifver sitt beslut, så kan jag icke bibehålla min
plats såsom Kongl. Maj:ts rådgifvare; ty för att fullfölja den
politik, hvilken Kongl. Maj:t tillkännagifva, som den rätta och
hvilken bör följas, fordras en helt annan hug och helt andra
moraliska krafter än dem som jag besitter, då jag långt ifrån
att dela Kongl. Maj:ts åsigter i denna fråga tvertom hyser de
al-varligaste farhågor för följderna deraf inför vårt land och vår
framtid.
»Vid beklädandet af en rådgifvareplats vid ett sådant
tillfälle fordras mod och tillförsigt till riktigheten af de åsigter och
till de beslut som fattas, men icke en tveksam farhåga sådan
som den hvilken utgör den herskande känslan hos mig, ifall
detta beslut skulle gå i verkställighet.
»För öfrigt tillåter jag mig fråga: Hvad säga våra allierade,
vestmakterna, om en sådan alliance? — ty utan att vara diplomat
eller göra ringaste anspråk på en dylik egenskap tager jag för
gifvet att dessa makter, sora deltagit i de föregående besluten,
äfven måste få kännedom om de åtgärder, som af oss äro i fråga
att nu afslutas».
Här inföll grefve Hamilton med ett fint nästan omärkligt
leende: Att friherre Gripenstedt nu såsom vanligt utan tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
