Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
västerbotten och ryssarne 1714- 1721
261
delandena med landshöfdingen i länets angelägnaste frågor voro
ytterst sparsamma.
Ändtligen nådde äfven till Västerbotten underrättelsen om
konnngens ankomst »närmare till sitt högtbeträngda rike», såsom
landshöfdingen i sin lyckönskningsskrifvelse till konungen d. 17
febr. 1715 uttrycker sig. Han framlägger i denna inför konungen
en skildring af länets tillstånd, anför om det fientliga infallet
föregående höBt och den finska arméens intågande i landet,
hvarigenom »allt länet blifvit så försvagadt, att hos allmogen nu
förfares och uttages allt hvad som de själfva skulle lefva utaf samt
betala utlagor och kontributioner med, så att jag intet afser
annat än hela detta länets totala undergång»; han klagar vidare
öfver, hurusom han inför den kungl, senaten framställt landets
nöd och påmint om tillförsel till arméen, men ej erhållit något
besked och säger sig Blutligen härom vilja påminna konungen,
»på det mig intet framdeles måtte tillräknas, det jag genom
stillatigande skulle något vara vållande härvid.»
Armfelt hade för arméens behof från kronomagasinerna
uttagit ränte-spannmål, som egentligen var afsedd för amiralitetets
räkning. Detta gaf så väl rådet som konungen anledning att i
skrifvelser till landshöfdingen dat. Stockholm d. 5 jan. och
Stralsund d. 7 febr. 1715 påyrka ainiralitetsanordningarnas
»prompta indrifvande och utbetalande.» Detta uttag ur
kronomagasinerna, säger landshöfdingen i sitt svar till rådet, hade
skett honom oåtspordt, men, tillägger han i en särskild skrifvelse
af samma datum: »Jag nödsakas att påminna, det till arméens
underhåll nu ganska litet är att tillgå, sedan hos bonden allt
utätet är hvad som till föda tjänar och där som intet snart
ifrån andra län tillförsel sker, så är både landet och arméen
ruinerade.» När förråden voro uttömda och från regeringens
Bida icke afhördes någon åtgärd till truppernas underhåll genom
tillförsel från andra län, beslöt landshöfdingen efter öfverläggning
med Armfelt att på husmanskost inkvartera dem hos allmogen.
Han skrifver härom till regeringen d. 3 febr., att allmogen på
det högsta vore motvillig till denna inkvartering, hvilken
landshöfdingen själf ansåg drabba bönderna tungt, då många af dem
finge på sitt antal 10 à 12 man och en stor del af dem
medförde hustru och barn. »Jag har måst fatta det rådet, som nöden
mig gifvit, emedan jag ändå väl förutser, att på hvilketdera
Bättet arméen skulle uti detta lilla och utarmade länet fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
