Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
B. w. b.
Piteå-bonde hos de efterlemnade 6 lass, som begynte supa och dricka,
då fienden kom tillbaka, ihjälslogo honom och några flyktingar,
af-förandes de omrörda 6 lass. Det byte Piteå-bönderna gjort vilja de
allena ega, förvägrandes återställa deras egen prost, borgerskapet uti
Piteå och andra flyktingar det dem tillhörer. Penningarna hafva de
bytt sinsemellan, detsamma lärer ske med det öfriga, men bränvin
och tobak blifver förtärt, så mycket de dagligen hinna. Om någon
kommer, som förlorat sitt goda, begärandes se om dess egendom vore
där’ till finnandes, blifver han afvist och bortdrifven. En sådan
tacksägelse gifves Gudi för bevist hjelp och välgerning; sådan kärlek bevises
sköflade och nödlidande personer. Man kan intet annat säga, än att det är
en hednisk obarmhertighet, som föröfs af dem, när de förneka
återställa kläderna dem som af fienden blifvit blottade och afklädda.
Kär nu fienden sålunda undkom Piteå-bönderna, fortsätter han sin
återresa igenom Luleå Nystad förbi bondeposteringen i Gammal-staden,
samma väg han kom till Hindersön, där ban blifvit hindrad af den
flod som uppstigit, om hvilken man hafver ingen visshet, men
förväntas dock dagl. Det berättas att Luleå-bönderna vid fiendens
förbiresa snappat af honom 5 lass, fulla med rof. Ett annat fientligt
parti hafver uti Kalix samlat rof till 63 lass, hvilket de
obehindradt afEört natten mellan 4:de dag jul, tagandes vägen öfver isen
till Seiskari och derifrån till Carlön, förmenandes man att ingen
fiende lärer vara uti Torneå och Kemi, hvarom man förväntar dock
ytterligare confirmation och berättelse. Tillförene är förmält om den
kommendering, som gick från Umeå, hvaraf till Skellefteå kavalleriet
anlände den 19 dec. om aftonen, där det under en korporal blef stående,
d. 22 om morgonen tidigt kommo fotryttare med skjuts till samma
socken under ryttmästar Nykopp, därifrån de alla afreste samma dag
efter middagen. D. 24 om morgonen ankom ryttmästar Rökman och
strax afreste, d. 25 anlände denna kommendering till Piteå, där den
blef ståendes till d. 29’ efter middagen, då den uppbröt och for till
Luleå, därest den nu står, hafvandes sina qvarter uti Piteå och Engie
by. Af denna marBch kan hvar och en rättel. förstå, om denna
kommendering hade kunnat göra det fientl. partiet någon skada eller ej.
Jag vet att den gunstige läsaren åstundar än till ett slut veta, hvad
säkerhet de flyktande och ännu hemmavarande här i orten hafva kunna,
det man nu berätta vill. Här äro goda anstalter, en kommendering
af 250 man är affärdad från Umeå och åtskilliga befallningar äro
utgångna, att allmogen skulle gå emot fienden, och till så mycket
större säkerhet äro budkaflar utskickade. Allt detta gör ett sken för
ögonen och hafver allenast en apparence, ty några af kommenderingen
hafva utlåtit sig vilja väl stå, om de hafva till att göra allenast med
kosacker, men komma ryska dragoner, vilja de intet bida. Hvad
allmogen vidkommer, Bå är intet att förlita sig derpå, ty de hafva
ingen kommendör, som håller dem tillhopa och obligerar att göra det
rätt är. När man öfverväger, huru Torneå-bönderna sönderdelat sig
i 4 delar, så att deras kapten BjörkenBten måst resa ifrån dem,
Kalix-boarna vilja stå uti sin egen socken, äfven så vilja Råneå-, Luleå-, Piteå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
