Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COLUMBUS OCH AMERIKAS UPPTÄCKT
361
stophe Colomb (2 vol., Paris 1892). Detta verk vittnar om en
vidsträckt beläsenhet, men på samma gång om stor brist på kritik.
Historierna om att guvernör Arnolds väderkvarn varit ett af nordbor
uppbyggdt kristet baptisterium, att under den mexikanska
gudomligheten Quetzalcohuatl döljer sig en irländsk munk, som i Mexico
infört kristna religionsbruk, m. m. af samma slag, upprepas här utan
minsta betänklighet. Hvad af detta, som förtjänar att rederläggas,
har redan för länge sedan blifvit vederlagdt.
Från beskyllningen för okritiskhet kan ej heller den bekante
geografen Clements B. Markham fritagas, hvilken genom sin
nyligen utgifna Life of Christopher Columbus (London 1892) obetingadt
ställt sig på Columbusbeundrarnes sida. Bland denna boks
förtjänster bör däremot nämnas, att Columbus där fått ett sakkunnigt
och välförtjänt erkännande för sin skicklighet såsom sjöman och
navigatör, i hvilket afseende han, särskildt af tyska författare, blifvit
klandrad. I ännu högre grad hafva hans -nautiska förtjänster blifvit
framhållna af prof. Eugen Gelcich, föreståndare för en
navigationsskola i Dalmatien. Denne har genom sina Columbus-Studien (i
Zeitschrift der Gesellschaft Jur Erdkunde zu Berlin, Bd 22, 1887) äfven
i öfriga Columbusforskningen angående frågor framträdt såsom en
synnerligen framstående kritisk skriftställare.
Vidare förtjäna omnämnande C. F. Duro’s Nebulösa de Colån
(Madrid 1890), ett försök till lösning af de tvistiga punkterna i
Columbus’ historia, som åt spanioren Martin Alonso Pinzon vill
vin-dicera hufvuddelen af äran för den stora upptäckten, samt prof.
Johannes Rein’s Columbus und seine vier Reisen nach dem Westen
(Leipzig 1892), som utmärker sig från öfriga arbeten därigenom, att
det innehåller en på egen åskådning grundad beskrifning af sydvästra
Spanien, särskildt provinsen Huelva, hvarifrån upptäcktsfärderna till
nva världen utgingo. De i Italien nyss utkomna Columbusskrifterna
hafva, då detta skrifves, ännu ej blifvit tillgängliga i Stockholm; den
förnämsta spanska publikationen framträder i form af en illustrerad
tidskrift, El Centtmario, innehållande delvis förtjänstfulla såväl
afbildningar som textbidrag.
Den allra senast utkomna Columbuspublikationen, som bär
titeln: Hamburgische Festschrift zur Erinnerung an die Entdeckung
Amerika’s (2 bd., Hamb. 1892), innehåller den nya världens
upptäcktshistoria af S. Ruge samt en afhandling om de nautiska
instrumenten under upptäcktstidehvarfvet af E. Gelcich, och därjämte
ett antal historiskt-geografiska uppsatser, hvilka icke omedelbart
hänföra sig till Columbu8tiden.
Ehuru ej egentligen tillhörande Columbuslitteraturen, bör ej L.
Gal lois’ förträffliga arbete: Les géographes Allemands de la
renaissance (Paris 1890) här förbigås. I detsamma finna vi huru de nya
upptäckterna upptogos och vetenskapligt tillgodogjordes af Tysklands
lärde geografer: såsom bekant var det på förslag af en bland dem
som namnet Amerika infördes. För kännedomen om de
förutsättningar, hvarpå Columbus och de andra upptäckarne byggde sina företag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
