Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Redan medan samlingen förvarades i München, påbörjades en
katalogisering, som dock ej tycks sträckt sig längre än till
perga-mentsbrefven och en del af de äldre pappersdokumenten. Sedan
samlingen kommit till Kristiania blef den under 2—3 år fullständigt
katalogiserad, troligtvis hufvudsakligen af prof. Lundh, ett arbete som
väl lämnar mycket att önska, men hvarvid dock må erinras, att det
kräfde paleografiska och språkliga förutsättningar, som den tiden
knappast funnos hos någon i Norge och ej på så kort tid kunde
förvärfvas. Trots alla brister, är denua katalog dock af betydelse för
öfversiktens skull, vare sig samlingeu skall utgifvas i tryck eller endast
begagnas af forskare för enstaka nummer. För det därpå nedlagda
stora arbetet bör för den skull hvarje senare begagnare vara tacksam.
Detta norska katalogiseringsarbete föregicks emellertid af ett s.
k. ordnande af samlingen, som hvarje sakkunnig arkivman måste af
hjärtat beklaga. Detta arbete måste uppdragas åt de historiska
uni-versitetslärarne, då det norska arkivväsendet ännu var outveckladt,
och underteckname af katalogen prof. ß. F. Lundh och Lektor R.
Keyser få väl antagas ha varit ense om den använda metoden, som
bestod i att upplösa den ordning, hvari kungens tre kanslerer och i
synnerhet hans factotum Hans Michelsen en gång bragt handlingarne,
samt i att sammanslå kungens och ärkebiskopens arkiv till en
samling. Redan sistnämnda åtgärd var olycklig, då det för hvarje
historiker, som skall begagna aktstyckena, är af vikt att veta,
hvarifrån de härstamma. Väl låter det sig ännu göra att i de flesta fall
bestämma till hvilketdera arkivet ett dokument måste ha hört, men i
somliga fall är det tvifvelaktigt, och är det någonstädes regeln »qvieta
non movere» gäller, så är det i fråga om ett arkiv, som ordnats af
samtida och erfarna händer; här torde en rationell ordning vara att
förefinna. Men ännu värre än sammansmältningen af de båda arkiven,
är det s. k. ordnandet af desamma, som man sökt göra strängt
kronologiskt efter år och strängt alfabetiskt inom hvarje år. Redan
härigenom ha många samhöriga saker skilts åt, men ännu
olyckligare är det, att de många odaterade koncepten till svar, som
naturligtvis legat vid hufvudbrefvet, samt allt annat odateradt, som
naturligtvis varit lagdt under sitt rätta år, utsöndrats för att bilda en
egen samling med påskriften »incerti temporis» och omfattande
ungefär en fjärdedel af hela samlingen. Det säger sig själft, att en stor
del häraf, helt visst öfver hälften, kan säkert dateras, om det än
kostar ett oproportionerligt stort arbete och besvär; om en del kan
tvist uppstå, då samma ämne stundom behandlats på flera olika tider,
och om en ej obetydlig del kan ingenting bestämdt sägas. Väl har
Hans Michelsen gifvit de flesta nummer en eller annan påskrift om
innehåll, år o. s. v. men just vid de flesta af de odaterade akterna
har han förmodligen ansett det öfverflödigt, då han lagt dem till det
motsvarande originalbrefvet, en anordning, som man först efteråt
kommit under fund med.
Största delen af Münchensamlingen är nu tryckt i Norskt
Diplo-matarium, framför allt så godt som hela ärkebiskopens arkiv, och så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
