Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversikter och Granskningar.
Noraskogs arkiv. Bergshistoriska samlingar och anteckningar af
J. Johansson. Bd 1. (Häft. 1—3). vn + x + 640 s. st. 8:o.
Sthlm 1889—91.
D& första bandet af detta i sitt slag nästan enastående arbete
nn är fullständigt utkommet, torde det vara väl på sin plats att i
Historisk tidskrift lämna en något utförligare redogörelse för dess
innehåll. Utgifvaren är som bekant riksgäldsfullmäktigen, den
framstående ledamoten af riksdagens andra kammare J. Johansson i
Noraskog. Från år 1859, då han tillträdde sitt fäderneärfda
bergsmanshemman Ringshvttan, har han med vaken blick sökt samla allt,
som i någon mån kunnat belysa förhållandena inom hans hembygd
och dess historia. Åt dessa samlingar har gifvits namnet
Noraskogs arkiv, och de hafva redan länge lämnat material till flere af de
värdefulla publikationer, som utgått från författarens flitiga penna.
Den första af dessa var den lilla broschyren: Några ord i fråga om
tackjärnstiondens eftergifvande, som utkom år 1870 och efter ett par
år följdes af den epokgörande afhandlingen: Om vederlaget för
tack-järnstionden. Mest kändt är dock samlingsverket Noraskog, som
utkommit i 3 band mellan åren 1875 och 1887. Till detta sistnämnda
sluter sig det nu ifrågavarande Noraskogs arkiv såsom ett slags
supplement och fortsättning.
Stödjande sig på fullt säkra källor och ofta bifogande bevisande
handlingar af ej ringa intresse har författaren här lämnat en i olika
serier fortlöpande skildring af Nora bergslags tjänstemän, dess
orts-och släkthistoria. Man kunde därvid hafva väntat, att han skulle
börjat sin framställning med en historik öfver de båda
landshöfdingarne, riksrådet Karl Bonde och hans son Krister Bonde, hvilka båda
några år residerade i Nora och inlade ovanskliga förtjänster om dess
bergslag, men en dylik skildring har förf. ansett tillhöra »våra
häfdatecknare ex professo» och har därför afstått därifrån. Detta kunna
vi ej annat ’än beklaga, tv då dessa »högförnäma stormäns» största
betydelse just ligger i de förtjänster de inlagt i fråga om vårt
närings-lifs och bergsbruks utveckling, torde de väl kunnat skildras af en
Hist. Tidskrift 1892. Granskn. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
