Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOBASKOGS ARKIV
27
och ståndets sekreterare; den ansedde och i sitt stånd inflytelserike
Per Persson i Vassland, hvilken särskildt må ihågkommas för den
nitälskan han visade för ståndets arkiv, öfver’ hvars oordnade tillstånd
han flera gånger klagade; samt till sist den från 1809 och 1810 års
riksdagar så olyckligt bekante Per Oxelberg, en af de mest högljudda
och stridsfärdige talmännen för bondeståndets anspråk, hvilken för
sina i ståndet framställda äreröriga beskyllningar mot
magasinsdirektionen blef ställd under åtal och dömd till fängelse. Så hätsk än
Oxelberg var mot regeringen och rikets ämbetsmän, var han dock i
en fråga, försvarsfrågan, både regeringsvänlig och fosterländsk, i det
han tillhörde den minoritet inom bondeståndet, som i skrifvelse till
konungen, under erkännande af »nödvändigheten af att efter yttersta
förmåga bidraga till fäderneslandets upprätthållande^ och våga alin
uppoffringar hellre äu att blottställa riket genom bristande
försvarsanstalter för inkräktning och oss själfva för främmande ok» anhöll att
K. Maj:t ville stadfästa de öfriga ständernas beslut om försvarsverkets
ordnande och nationul-armeringen.
De till grund för detta arbete liggande talrika biografiska
undersökningarna hafva äfven ledt författaren in på släkthistoriens område.
Han har därför också meddelat en särskild redogörelse öfver några
märkliga bergsmanssläkter. Af dessa är naturligtvis den gamla
Vikers-gårdssläkten af största intresset, då den kan förete sköldebref och
vapen, ehuru den sedan århundraden tillbaka återgått till
bergsmansståndet. Den utgör också ett talande bevis på, huru ringa skillnaden
under slutet af medeltiden och Gustaf Vasas tid var mellan det lägre
frälset och de förnämligare bönderna. Med densamma äro också alla
ortens mer ansedda släkter på ett eller annat sätt förbundna. Af
öfriga släkter må påpekas släkten Gellner-Vassrin och den gamla, vidt
utgrenade Ringshyttesläkten. Härvid meddelas en mängd
kulturhistoriska drag af vikt och värde, och för genealogen äro såväl dessa
som öfriga i detta arbete förekommande släktundersökningar en
guldgrufva att ösa ur.
Äfven må uppmärksamheten fästas vid de af förf. meddelade
anteckningarna om Ramsbergs församlings och Lindes bergslogs
äldre historia. De innehålla nämligen en mängd viktiga tillägg
och rättelser till Berglunds år 1860 utgifna Försök till beskrifning
öfver Lindes, Ramsbergs och Nya Kopparbergs bergslager och visa,
huru litet denne författare begagnat sig af det rika material, som
i arkiven kunnat stå honom till buds. Hvad RamBberg beträffar
ådagalägges, huru bygden brutits genom bergsbruket, och nästan steg
för steg låter torf. oss följa odlingens alltjämt fortgående utveckling.
— Egendomligt är att se, huru redan på Gustaf Vasas tid det
förnämligast var tyskar, som upptogo de nya hamrarne i Ramsberg, och
huru således denna bygd har utländingar att tacka för sin första
uppodling. Dessa försvenskades dock inom kort, och deras ännu där
kvarlefvande ättlingar hafva troligen ej någon aning om, att de äro
af ursprungligen tvsk börd. Från en af dessa inflyttade tyskar skulle
enligt Svenska slägtboken, utg. af (i. Anrep, den i bergslagen förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
