Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERNKAMP, SLEUTELS VAN DE SONT
37
episod i dét stora tyska kriget. Utom i de väldiga sjöstrider, då den
af Claes Fleming omskapade svenska flottan, i förening med den
holländska, mätte sig med den danska, förekomma krigsrörelser på den
jutska halfön, i Skåne, kring Göteborg och flerstädes utefter norska
gränsen. Det svenska folket tog en vida lifligare del i denna fejd
med grannarne än i det stora religionskriget. Kriget vardt ock af
betydelse för Sveriges utveckling. Det skaffade oss ej blott tre
pro-vinser, utan det blef vändpunkten i Sveriges och Danmarks inbördes
förhållande och gaf oas utsikt att en gång kunna nå den redan
under detta krig åtrådda naturliga gränsen i söder.
Äfven i förhållandet mellan Sverige och Generalstaterna inträder
genom detta krig en förändring. Dessa stå på svensk sida ännu vid
freden i Brömsebro, men det saknades ej då danska anhängare i
Holland, hvilka menade, att nu hade Sverige blifvit tillräckligt
mäktigt, och det blir dessa, som i det följande få öfvertaget.
I Kernkamps ofvannämnda arbete meddelas en i de flesta fall
tillfredställande redogörelse för de båda rikenas förbindelse med
hvarandra och med Danmark under åren 1644 och 164Ö.
Författaren böljar med att redogöra för sina landsmäns handel på
Östersjön och i Norge under sextonhundratalet. Detta kapitel är ganska
beaktansvärdt. Ett anfört memorial af den danske residenteu i Haag,
Tancken, af 1646, angifver såsom skäl, hvarföre inga af nordens folk
kunde i östersjöhandeln undantränga holländarne, att dessa voro så
skickliga sjömän, att ett fartyg, som kunde manövreras af sex
holländare, behöfde tio af hvilken annan vid Östersjön boende nation
som helst, och att dessa tio voro både svåra och dyra att värfva.
Dessutom seglade ett holländskt fartyg under samma sommar både
tre och fyra gånger genom Sundet, de andra kunde aldrig göra mer
än en resa, och fördelen blef därefter. Genom att låta aftrycka de
register öfver skeppsfarten genom sundet, som fördes af den holländske
amiralen Witte de With mellan den 25 juni—16 nov. 1645, ger förf,
en inblick i den tidens östersjöhandel. Ingen makt kunde i samma
grad vara intresserad af dess frihet som Generalstaterna. Af 1035
skepp, som under sagda tid passerude Sundet, voro 986 från
nederländska hamnar.1 När därtill kom att holländarne ovillkorligen
behöfde timmer, tjära och järn från Östersjön, för att icke tala om de
talrika skeppen därifrån lastade med »magra oxar», och Östersjöns
länder åter behöfde salt, på hvars transport holländarne till stor del
lagt beslag, så är det tydligt, att den nordiska och nederländska
politiken måste ständigt bero af hvarannan.
Författaren redogör också i korta, allmänt bekanta drag för
Generalstaternas äldre förbindelser med norden, huru deras förtrytelse
väcktes af Kristian IV:s godtyckliga sundtullspolitik och huru de med
Sverige ingått förbundet af 1640, utan att dock vilja bryta med
1 Från Holland till Stockholm seglade under sagda tid 27 fartyg lastade med
salt (14), sill, styckegods och diverse, 2 med ballast. Frän Stockholm kommo vid
samma tid 14 nederl. fartyg lastade med järn, koppar, tjära. Äfven för flere andra
svenska städer upptagas fartyg i bilagorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
