Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
ÖFVBRSIKTER OOR GRANSKNINGAR
Dylika uppgifter äro kanske ej sä sällsynta i franska arbeten,
men de förefalla onekligen högst besynnerliga hos en författarinna,
som (sid. 11) citerar Sveriges Historia af Montelius m. fl.
Äfven märker man, att författarinnun vid skildringen af
medeltiden har svårt att fullt frigöra sig från sin tids åskådningssätt; så
t. ex. då hon yttrar (sid. 51): »dés qu’ils purent marcher, les
en-fants de Brigitte 1’accompagnèrent dans les écoles, oü elle instruisait
elle-mème ses paysans» eller då hon (sid. 75) prisar den h. Katarina,
emedan »son austère vertu avait trioinphé des séductions de Stockholm.»
Mycket ofta låter författarinnan sin fantasi fylla ut de luckor,
som de torftiga källorna lämnat öppna. Vanligen utmärka sig dessa
skildringar genom sin poetiska skönhet, och ej sällan har det kanske
gått till så, som författarinnans fantasi målar, men för historikern
hade det varit kärare, om dessa stycken alldeles saknats.
Men man må taga arbetet för hvad det vill vara — en skrift
ägnad att väcka kärlek till ett af den katolska kyrkans största minnen,
och historikern må vara tacksam därför, att äfven han kan hafva så
mycket att lära af denna biografi, som icke egentligen är skrifven
för hans skull. Han finner där talrika upplysningar om den i Sverige
ganska okända utländska Birgitta-litteraturen, han finner många af
Birgittas revelationer i en ny och Bäkerligen riktig historisk belysning,
han finner samtidens uppgifter om sierskan omsorgsfullt samlade och
ordnade, och för dessa förtjänster må han öfverse med brister, hvilka
icke gärna kunna leda någon forskare på villovägar.
Och det kan till sluts sägas: ingen kommande Birgittabiograf
kan undgå att taga hänsyn till detta både innehållsrika och estetiskt
tilltalande arbete.
H. S.
Svenska ättartal för åren 1890, 1891 och 1892 (årgångarna
6, 7 och 8.) Stockholm 1890—92.
Vid en närmare granskning af innehållet i de tre årgångar af
Svenska ättartal, hvilka utkommit, sedan detta arbete sist anmäldes
i Historisk tidskrift, finner man till en början, att materialet
fortfarande är fördeladt uti tre grupper, nämligen uppsatser om
fursteätter och fursteättlingar, anträd samt ättartal i inskränkt bemärkelse.
Till den första afdelningen, som är synnerligen väl representerad i
de årgångar, hvarom här är fråga, höra bland annat följande
uppsatser: Kungliga folkungaätten, Konung Magnus Erikssons systers
ättlingar, Kungliga Vasaätten jämte en särskild fullständigande
uppsats om dess polska gren, Svenska konungaätten Pfalz-Zweibrficken
samt Svenska konungaätten Holstein-Gottorp. Dessa uppsatser inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
