Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I o
ÖFVER8IKTER OCH GRANSKNINGAR
var lilca liflig och reformlysten på det pedagogiska området som på det
politiska, men också lika litet i stånd att åstadkomma något resultat
på det förra som på det senare, bekräftande äfven i detta fall
omdömet att den »allt försökt, men ingenting fullkomnat». Det är
nästan som såge man de under envåldstiden bundna pennorna ocb —
tungorna nu taga sin skada igen i den offentliga diskussionen till
föga fromma för ett blifvande resultat, men ej utan sitt intresse for
vårt Studium af denna tid och dess idéer. Och häri ligger till en stor
del värdet af denna publikation, äfven sedan utg. för sin afhandling
redan utdragit själfva den historiska tråden. Det finnes nämligen
bredvid denna material till åtskillig kulturteckning, många punkter,
vid hvilka den af dessa ämnen intresserade med nöje kan dröja,
många tankar och frågor, som ännu i dag ej blifvit färdiga. För
desso specialstudier, om vi så få kalla dem, har utg. banat vägen
genom sina öfversikter, rubriker, hänvisningar m. m., hvilka säkerligen
kräft mycket arbete och mycken noggrannhet och utan hvilka enhvar
blott amatör skulle afskräckas från hvarje närmare bekantskap med
det innehållsrika materialet. Tack vare dessa kunna vi emellertid
våga att i det följande söka lämna några antydningar om innehållet
och beskaffenheten af denna publikation.
De utgifna aktstyckena kunna samlas kring tvenne fakta, om
vi så få uttrycka oss, det ena fullbordodt, nämligen 1724 års
skolorganisation, det andra 1760 års projekt till en sådan, hvilket
emellertid aldrig blef annat än — ett projekt. Till den förra gruppen
höra då alla här aftryckta, af vederbörande myndigheter afgifna
utlåtanden öfver den dittills sedan 1693 gällande skolordning, hvilka till
en mycket ringa del fingo sitt uttryck i 1724 års skolordning, jämte
de öfver den sistnämnda framställda anmärkningarna. Till den senare
gruppen höra de reformförslag, af myndigheter och enskilda, hvilka
ingåfvos till den 1745 tillsatta uppfostringskommissionen, hvars
verksamhet resulterar i nyss nämnda projekt.
Vi se redan vid riksdagen 1719 den nyvunna »friheten» sätta
riksens maktägande ständer i rörelse jämväl på det pedagogiska
området, hvilket hittills varit k. maj:t jämte möjligen prästeståndet
förbehållet. Skolordningen af 1693 ansågs redan böra förbättras,
i själfva regeringsformen af 1719 stadgades uttryckligen att detta
skulle ske, och i den nya kansliordningen s. å. bestämdes, att
kanslikollegium skulle härmed taga befattning. Från akademikanslererna
och konsistorierna infordrades nu utlåtanden angående de åtgärder,
som lämpligen borde vidtagas för skolordningens förbättrande, och
därmed voro förberedelserna i gång för den skolordning, som,
utarbetad af akademiska konsistoriet i Uppsala, öfverlämnades till riksdagen
1723 och på prästerskapets bedrifvande antogs att provisoriskt gälla
till nästa riksdag. Följande år blef den af k. maj:t »i rådkammaren»
utfärdad till efterlefnad; blef emellertid aldrig officiellt tryckt, —;
men fortfor att gälla till 1807.
Vi hafva ofvan antydt, att denna skolordning ej tagit vidare
intryck af de inkomna utlåtandena; den beföste i stället den föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
