Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
RUDOLF KJELLÉN
har anmärkt, att 1634 års RF. icke egentligen bestämmer något
om konungens makt och ständernas rättigheter, utan snarare
förutsätter bägge, men själf är »en ordning för de allmänna
ärendenas förvaltning». Undersöka vi hans innehåll, så finna vi ock
talrika och noggranna bestämmelser om statens så väl centrala
som lokala förvaltning; men därtill komma sedan, i hans sista
14 §§, utförliga stadgar om rikets styrelse under konungens
förfall, alldenstund hans ändamål ju var att garantera det
»regementet vid konungens lif och död, närvaru och från v ar u, helbregda
och siukdom, så ock omyndige år, i det närmeste . . . altid svarar
sig sielf och hafver sin gång». Man har sålunda under titeln
RF. sammanfattat trenne hufvuddelar, hvilka vi skulle ge till
rubriker centralförvaltningen, lokalförvaltningen och
riksförestån-darskapet. Samma innehåll bär Karl XI:s testamente af 1682
och 1693, som af konungen själf kallas »en regeringsform och
rättesnöre hvarefter regementet skulle föras och förestås» i
omyndighetsåldern: således närmast innehållande stadganden för
riks-föreståndarskapet, men dessutom åtskilligt om regeringens
ut-öfvande genom rikets kollegier. Först 1719 års RF. närmar sig
något mer det moderna begreppet grundlag. Här blir nämligen
maktförhållandet, mellan konung och ständer foremål för
noggranna bestämmelser, medan stadgarne om riksföreständarskapet
sjunka ned till en bisak. Ännu kvarstå dock de långa och
omständliga föreskrifterna om rikets kollegier, d. v. s. den centrala
statsförvaltningen sådan den i 1634 års lag grundats, och ännu
återfinnas positiva stadganden om den lokala förvaltningen,
landtregeringen. Sammalunda förhåller det sig med
Regeringsformerna af 1720 och 1772, blott med den förändring att
föreskrifterna af sistnämnda art blifva allt färre. I 1700-talets
terminologi visar sig således begreppet Regeringsform omfatta
både författning och förvaltning. Det är först 1809 års RF.
som begränsat sig till rikets författning allena, i det att nu
äfven de många §§ om kollegierna krympt ihop i en enda, och
den af ett allmännare innehåll, § 47.1 Det gamla begreppet
Regements- eller Regeringsform liar således under tidernas lopp
1 Det saknades icke stämmor på Riddarhuset, som ville hafva kvar i RF.
den gamla uppräkningen af kollegierna; så Roth lieb d. 3, C. 6. Mörner och
Pehr Tham d. 5 jnni, se R. och Åd. prot. 1809, I, 88. 510, 556, 561. Men
Konstitutionsutskottet svarade riktigt, att därmed blott skulle försvåras nödiga
ändringar i administrationen; Mem. n:o 25, s. 393 (cit. efter 1874 års särskilda
edition).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
