Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
RUDOLF KJELLÉN
initiativ och veto, vi finna en nästan allmän valrätt och folkets
makt koncentrerad på en enda kammare. Dessa författningar
tillhöra nämligen det första skede af den konstitutionella
statsidéns utveckling, då den yrvakna politiska friheten sökte skydd
i en suverän riksdag emot den misstänkta tronen. Detta stadium
hade Sverige passerat redan år 1719; och den sora skref-§ 4 i
1809 års RF. om konungens rätt att allena styra riket, han har
icke haft sina mönster här. Den andra gruppen bilda de
»napoleonska konstitutionerna» i Frankrike (,8/5 1804), Italien (18/3,
27/a> 5/e 1805), Lncra (2J76 1805), Holland (7/8 1806), Varajava
(22/7 1807), Westfalen (»/n 1807), Bayern (>/5 1808), Neapel
(2% 1808), Spanien (6/7 1808) samt Berg (J2/12 1808 och "/«
1809) — allesammans variationer på ett tema. Men här se vi
den andra ytterligheten, bakslaget af den absolut monarkiska
principen, som valde representativstaten till skyddande förklädnad
blott. Mestadels oktrojerade af furstemakt, låta dessa
författningar furstemakten omedelbart eller genom tjänande institutioner
behärska representationen, de blanda suveränens prerogativ in i
själfva sammansättningen af riksdagen och beröfva den senare
dess stora värn, ministeransvarigheten. Således hafva våra svenska
grundlagsstiftare ej heller här gått i skola; ty här hafva de ej
kunnat hämta sin andra stora princip om en själfständig
riksdagsmakt med fulla garantier emot tronen.
Däremot fanns det verkligen vid tiden för RF:s födelse
tvenne länder i Europa, där dessa principer, fastän icke
detaljeradt utförda i skrifven rätt, ägde sin giltighet. Det ena var
Ungern, det andra England. I Ungern hade Leopold II:s
lagartikel 12 af år 1791 ritat upp några grundlinier om en mellan
konung öch riksdag fördelad lagstiftande makt, en inom lagarnes
gränser själfständig styrande makt och en oberoende domaremakt,
hvilka på sitt sätt återfinnas i RF. Att från denna
generella likhet sluta till någon inverkan från Ungern vore dock
mycket förhastadt, då dessa principer kunna spåras långt bort i
Sveriges egen historia till rötter, som äro väsentligen olika
Ungerns, och då man föröfrigt icke har den ringaste yttre
antydning om att detta statsskick ens var bekant för 1809 års män.
Däremot nämnes Englands författning ofta under 1809 års
förhandlingar. Där sökte Kurck, Stockenström och Vingård1
1 R. och Ad. prot. I, ss. 109, 187; KU:s mem., ss. 527, 532.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
