Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1809 ÅHS GRUNDIiAGSTIFTNING
9
delser, särskildt krig, anslå särskilda penningesumnior. Dock kan
man här också tänka på den årliga anslagssumma till extra
utgifter, hvarom våra RF:er 1720 (§ 31) och 1772 (§ 24) tala.
9:o) Slutligen kunde man måhända tycka, att § 108 med
sin Tryckfrihetskommitté i någon mån blifvit inspirerad af den
senatskommission, som i Frankrikes författning 1804, art. 64
—67,1 hade att vaka öfver tryckfriheten. Likheten är dock
föga stor, ty den franska kommissionen hade att på de klagande»
bön förorda undanrödjandet af hinder för tryckningen, men den
svenska har att själf, om den så vill, taga på sig räddhågade
författares ansvar.
Dessa 9 punkter bilda alltså hela skörden af min lilla
undersökning.2 För flertalet af dessa kunna uppvisas, åtminstone
delvis, lika naturliga inhemska förutsättningar; och vid de
återstående fyra — n:r 3, 6, 7 och 9 — är likheten så otydlig, att
den mycket väl kan vara tillfällig. De enda punkter, där man
verkligen skulle kunna tänka sig en inverkan utifrån af positiva
lagbud på 1809 års statsskick, synes mig vara de om statsrådets
konstitutionella ställning och om kreditiverna, och äfven här
torde det ingalunda vara nödvändigt att antaga ett lån.
Resultatet blifver, att vår författning för sina positiva stadganden står
i ytterst ringa, om ens någon, skuld till utlandet. Hvilken
olikhet emot t. ex. Norges grundlag 1814, där man kan lägga fram
den främmande förebilden nästan vid hvarenda paragraf och där
det hela således blifvit ett potpourri af bitar från alla världens
håll! Men så gick också Norge till sitt författningsarbete nästan
utan historia, medan Sverige måhända hade upplefvat rikare
erfarenheter än något annat land.
Vi hafva hitintills betraktat RF. mera utvändigt, emot
bakgrunden af utlandets skrifua lagar. Våra redan vunna resultat
beträffa således egentligen bokstäfverna, icke så mycket de
ledande tankarne bakom dem, kompositionen och andan. Det
återstår oss nu, sedan vi funnit byggnaden vara af inhemskt
virke, att se efter, huruvida icke byggmästarne möjligen kunnat
låna sina konstruktiva idéer från någon abstrakt teori eller
doktrin, importerad från utlandet.
1 Jfr. Spaniens förf. 1808, art. 45—48.
2 Af dem hafva trenne tillkommit i RF. p& A. G. Silf ver stolpes initiativ,
nämligen n:s 2, 8 och 9: se Sandegren, s. 56, 75 (n. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
