Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVENNE HJÄLTAR FRÅN TRETTIOÅRIGA KRIGET 25
kortfattad framställning, i sammanhang med redogörelsen rörande
Knyphansens biografi, gifva den svenska allmänheten en Oriente«»
rande öfversikt äfven af innehållet i prof. Wittichs värdefulla
bok om Falkenberg.
Dodo zu Innhausen und Knyphausen.
Det hörde, som bekant, till Gustaf Adolfs krigsförberedelser,
då han gick att inlåta sig i den stora kampen med kejsaren
och Ligan, att från Europas krigsskådeplatser, söka för sig vinna
erfarna och framståendé:krigare, eldade af nit för protestantismens
sak. I vårt riksregistratar finna vi sålnnda åtskilliga
namngifna officerare, som man skulle söka värfva. Och bland de
mera berömda namnen finna vi redan samtidigt med de första
allvarliga tankarna på ett krig i Tyskland namnet Knyphausen
(eller Dodo von Kniphausen, som han af svenskarne vanligen
skrefs). Det var en man, om hvilken man visste, att han invigt
sitt lif åt protestantismens sak, och vid tidpunkten för det stora
företagets sättande i verket voro de få, som ägde en rikare
erfarenhet och större sakkännedom om ställningen i Tyskland
än han.
Från sin ungdom hade han nämligeu varit en intresserad
iakttagare af de politiska och religiösa företeelserna i sitt
fädernesland. Visserligen var hans barndomshem beläget i en afkrok
af Tyskland, men de andliga strömningarna bröto sig under hans
barndomsår inom det lilla ostfrisiska kustlandet, där hans vagga
stod, knappast mindre skarpt mot hvarandra än Nordsjöhafvets
böljor därutanför.
Till lefnadsåren var Knyphausen, på sex dagar när,
jämnårig med Axel Oxenstierna. Han var nämligen född den 22
juni 1583. Och liksom den blifvande rikskansleren hade han
staderat, ntom vid andra universitet, äfven vid protestantismens
högsäte Wittenberg.
Omkring 1602 inträdde han i krigstjänst, i den berömdaste
krigarskola som då fanns, hos Moritz af Oranien, och sina lärospån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
