Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
PER SONDÉN
Vorschläge gerne darüber vernehmen. So viel aber die bestellung
und cassirung der generalspersohnen und obruten, item
guber-namenten anlangt, behalten sich Ihro Excel 1. dieselbe nicht
un-billich bevor».
Uti sin revers måste Knyphausen uttryckligen förbinda sig
att åtnöja8 med den inskränkning i sin fria beslutanderätt, Sora
vore en följd af att krigsråd anställdes vid hans sida. Sålunda
förbinder han sig att, såsom orden lyda, »mit denen mir
zugeordneten krigsräthen fleissig zu communiciren, ihres vernünftigen
raths uud assistenz zu bedienen, sie in gebürenden respect zu
halten, zu schützen und zu mainteniren».
Särskildt ined afseende på fästningen Minden, om hvars
besittning så väl Sverige som Frankrike voro angelägna,
föreskrefs i ett af »neben-memorialen»: »Vor allen dingen aber wolte
sich der Herr Feldtmarschall der abred nach angelegen sein
lassen, damit der in Minden commandirenden obrister und
obrister-wachtmeister sambt dem platz für Ihro König|. M:t und die
Cron erhalten werden mögen».
Jag har utförligt meddelat dessa bestämmelser, emedan de
tjäna att. belysa åtskilliga saker, som undgått Knyphauseüs
biograf. Först och främst synes det tydligt, att den makt Axel
Oxenstierna lämnade i fältmarskalkens händer var långt ifrån
vidsträckt. Vidare äro dessa föreskrifter ägnade att kasta ett
ganska skarpt, oin också icke fördelaktigt, ljus på Knyphausens
handlingssätt efteråt, för så vidt nämligen följande är sant, som
hans lefnadstecknare efter en fransk källa (Memoires de
Richelieu) om honom berättar.
Det är allmänt bekant, hurusom Frankrike, som icke själft
ville förklara kejsaren krig, var synnerligen angeläget att hålla
Sverige kvar under vapen. För detta ändamål hade S:t Ghainont
kommit till Tyskland att underhandla med A. Oxenstierna.
Uppsättandet af arméen i Westfalen var något, hvartill det
franska sändebudet ifrigt hade styrkt, och det är ej osannolikt,
att han äfven hade sin del uti, att Knyphausen, som i
memoir-erna kallas för en» très-bon et très-valliant capitaine», för denna
anställdes såsom chef. Åtminstone skall han hafva visat synnerlig
tillfredsställelse öfver utnämningen. Penningemedel (150,000 rdr)
till bestridande af sina nödiga utgifter erhöll också Knyphausen,
enligt hvad hans biograf berättar, utaf Frankrikes fullmäktig,
och till erkänsla härför har han, enligt de åberopade raemoirerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
