Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER.
85
— Löjtnant T. J. Petrelli har utgifvit en större undersökning
under titeln Anteckningar om svenska och finska fanor och standar
under konungarne Karl X Gustaf och Karl XI intill 1686. Han
meddelar här en ytterst noggrann redogörelse för ifrågavarande
förhållanden i sammanhang med en framställning af de respektive
regementenas och kårernas uppsättning och vidare öden samt af de
åtföljande krigshändelserna och slutar med meddelande af den kungl,
förordningen d. 17 mars 1686 »huruledes estandarerne och fanorne
för efterspecificerade landtregementer hädanefter skola uti fàrgor och
vapen blifva giorde», med hvilken frågan om utseendet af svenska
härens fanor och standar fick sin definitiva lösning. Han slutar med
följande sammanfattning af sina resultat i afseende på utvecklingen:
»Först finner man de olika kompaniernas fanor hvarandra olika.
Under Erik XIV var t. ex. på samma regemente fanan vid 1.
kompaniet grön och hvit, vid 2. gul och röd, vid 3. blå och hvit, vid 4.
röd och grön o. s. v. Sedan kommer en tid, då fanorna inom hvarje
regemente blifva af samma fàrg, med undantag möjligen för liffanan,
sora gjordes hvit, men därmed slutar ock t. v. enheten, ty med
hänsyn till de föremål, som å dukarna voro framställda, var den ena
fanan ej den andra lik. Vid fortsatt utveckling arbetade sig enheten
fram äfven med hänsyn till bilderna. Det sker under Karl XI:s
regering. På de ordinarie regementenas fanor tränga nu
landskapsvapnen undan de fria fantasierna. En skillnad kvarstod dock ännu
mellan resp. kompanifanor. Det var de s. k. emblemerna (valspråken),
hvilka voro olika för hvarje kompani.–— Men under Karl XI
försvinner äfven denna skillnad. Härmed stannar vår undersökning.»
Boken, som är tillägnad öfverstlöjtnant G. Björlin, åtföljes af 8
särdeles väl utförda bilder af äldre fanor (Närike-Värmlands regemente
1658, Upplands kavalleri 1659, Viborgs läns rytteriregemente 1665,
en dragonfana från 1670-talet, samt fanor för lifregementet, lifgardet
och Åbo läns regemente enligt 1686 års förordning och slutligen en
fana, som fördes af G. M. Lewenhaupts värfvade regemente under det
s. k. pfalziska kriget). Såsom bilagor meddelas förteckningar på
danska, polska och brandenburgska fanor, tagna under dessa årens
krig, samt en förteckning på de fanor, som förfärdigades 1658 af
Peter Blom.
— Bedaktören af Göteborgsposten dr F. Åk er bl om har under
titeln Pommerska bref. Anteckningar från en resa i f d. svenska
Pommern utgifvit i en något ändrad form ett antal lättlästa resebref
till sin egen tidning. Förf., som under resan äfven gjort besök i
arkiven, meddelar jämte annat åtskilliga historiska upplysningar om
svenska Pommerns äldre förhållanden, särskildt från den tid, då Gustaf
IV Ådolf införde svensk författning, rättskipning och kyrkoordning i
sin pommerska besittning; han skildrar den första — och sista —
pommerska landdagen med den svenska fyrståndsorganisationen,
förhållandena under det svenska väldets sista år, historien om Pommerns
afträdande till Preussen och den nya organisation, som därefter in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
