Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
tagits af Uggla; urkällan för densamma har jag ej kunnat finna;
men att konstatera uppgiftens sanningsenlighet har för mig icke varit
något oafvisligt behof, då Brahe i hvarje fall alldeles icke tillhört
kretsen af Gustaf Adolfs rådgifvare. Om Erik Abrahamsson
Leijonhufvud har Abraham Brahe i sin bekanta »Tidebok»1 antecknat för
d. 25 mars 1616: »vid denna tiden afsomnade herr Erik
Abrahamson»,2 och samma källa ger oss ock ett fullt pålitligt intyg om tiden
för Claes Bielkes död. För d. 29 aug. 1623 skrifver nämligen
Brahe: »kom Bengt Soop och hans fru och barn hit. Berättade de,
att Claes Bielke var död etc.»3
Att dessa herrar lefde under Gustaf Adolf, är emellertid icke
tillräckligt bevis för att de verkligen suttit i deune konungs råd,
hvarom här är fråga. Mellan dagen för deras utnämnande till riksråd
och hans tronbestigning lågo stormiga tider, hade striden mellan
Karl och Sigismund utkämpats; den svenska högaristokratien hade
denna strid splittrat och söndrat, icke få af dess medlemmar hade den
fört till stupstocken eller till landsflykt i främmande land. Alla de
herrar, om hvilka här är fråga, hade inblandats i dessa strider, alla
hade de förr eller senare ställt sig som Karls motståndare och alla
hade de därföre också i mer eller mindre mån pröfvat de besegrades
lott. Axel Lejonhufvuds och Erik Brahes öden äro alltför väl kända
för att vi här skulle behöfva omnämna dem, så mycket mindre som
vi ej hafva något nytt att berätta; naturligtvis har ingendera tillhört
Gustaf Adolfs rådkammare. Erik Abrahamsson Leijonhufvud var en
bland de anklagade vid Linköpings riksdag men ock en bland dem,
som där benådades med någon tids fångsligt förvar. Huruvida han
efter denna tid användts af Karl IX såsom riksråd eller öfverhufvud
i offentlig verksamhet, har jag ej haft tillfälle att undersöka;
sannolikt förefaller det icke. Under Gustaf Adolfs tid kallas han jämte
sin »kära husfru» d. 19 maj 1615 att bevista Johan Casimirs’ och
Katarinas bröllop,4 och den, som för detta år utskrifvit
Titularre-gistret, har i detta vid hans namn tillfogat beteckningen RR (=
riksrådet). Men man återfinner icke hans namn under något rådslag
från denna tid; man ser honom ej kallas till något rådsmöte eller
öfverhufvud användas i någon offentlig verksamhet. Vare sig hans
antecedentia beröfvat honom riksrådstiteln eller han allt framgent
behållit den — till dem, som verkligen fungerat som riksråd under
Gustaf Adolfs regering, kan han i alla händelser icke räknas. Med
Claes Bjelke är förhållandet analogt. Äfven han stod som anklagad
vid Linköpings riksdag: äfven han benådades till lifvet för att i
stället hållas i fångsligt förvar, senare lämnade han Sverige. Han
var emellertid en af dem Gustaf Adolfs försoningspolitik återförde till
fäderneslandet. På hertig Johans förböner fingo först — år 1615
1 Tryckt hos Lo en bom, Anekdoter om namnkunnige och märkvärdige svenske
män, bd. 3.
3 Enligt Uggla död d. 17 april 1616.
8 Enligt U. död 1623.
4 RR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
