Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDSLÄNGD FÖR GUSTAF II ADOIifS REGERING
189
Per Brahe,
Herman Wrangel,
Åke Tott,
Johan Banér.
1630 d. 19 maj.
Icke fä af Ugglas uppgifter kunna, såsom en jämförelse mellan
de båda längderna visar, anses som fullt riktiga. Men vid sidan af
dessa förekomma ock alldeles oriktiga. Osäkerheten af uppgifterna i
»Ugglas rådslängd» blir härigenom bestyrkt för den tid, hvarom här
varit fråga; en uppgift kan vara riktig, men den kan ock med ungefär
samma grad af sannolikhet vara oriktig, och den naturliga följden af
detta förhållande blir, att man icke kan våga stödja sig på en enda
sådan utan att underkasta den vederbörlig kontroll.
Hvilka skilda vägar man måste gå, för att äfven for en så
jämförelsevis sen tid som den här ifrågavarande kunna upprätta en
rådslängd, därom kunna föreliggande bidrag i sin mån bära vittne. Den
bekväma utväg, som i allmänhet denna tid står öppen, då det gäller
att taga reda på tiden för en ämbetsutnämning eller ett gifvet
offentligt uppdrag af det ena eller andra slaget — att med
Titularregi-strens tillhjälp i riksregistraturet uppsöka fullmakten, instruktionen,
memorialet eller hvad nu aktstycket kallas — kan här icke anlitas.
Endast undantagsvis kan man i registraturet finna en skrifvelse, som
kan rubriceras som ett kallelsebref till riksrådsämbetet eller
åtminstone innehåller bestämda uppgifter om en inkallelse i rådet, men
stundom kan det då hända, att ett dylikt innehåll döljes under en
vilseledande Öfverskrift, som gör upptäckten af densamma så godt
som helt och hållet till ett verk utaf slumpen. I olikartade
aktstycken — enskilda som offentliga — måste de sökta uppgifterna
framletas; man kan finna dem i protokoll och andra handlingar från
ett riksmöte, i något afgifvet %rådslag, men ock i någon stormans
privata anteckningar eller enskilda brefvexling. Väl är det icke vid
denna tidpunkt alldeles på samma sätt som då det gäller att
upprätta en rådslängd för de äldsta tiderna — att man är hänvisad att
så godt som utan ledtråd söka inom den ifrågavarande tidens hela
källmaterial. Till ett och annat särskildt slag af urkunder kan man
nu vända sig med åtminstone något så när grundade förhoppningar
att icke alldeles utan resultat behöfva genomleta dem. I ett enda
slags urkunder kan man emellertid äfven nu på intet vis finna alla
de upplysningar man söker, och för upprättande af en fullständig
rådslängd kräfves därföre, äfven när det gäller det sjuttonde seklet,
ett ej ringa arbete.
J. N—Um
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
