Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERRÄTTELSER
191
honom de sista 20 åren, Les origines de la France contemporaine,
utaf hvilket fem delar kommit ut och den sjätte, så när som på ett
par kapitel, lär vara färdig. Han skall genom de olika afdelningarna
af detta verk besvikit och förtörnat alla partier i sitt fädernesland,
hvart och ett i sin tur, icke minst det, som i franska revolutionen
utan vidare såg sin idol; jag behöfver blott påminna om den blodiga
sarkasmen i företalet till fjärde delen om de demokratiska afgudarnc
liksom o in den djupa skepticism i afseende på vår tids af den
allmänna rösträtten burna politiska utveckling, som där framträder.
Samma metod som i sia litteraturhistoria tillämpade han äfven
här. Han är samma skarpa och minutiösa iakttagare och han
samlade under sina årslånga forskningar fakta i oändlighet, på hvilka
han byggde sin text. Samma mekaniska metod tillämpade han äfven
’ i utarbetningen, men den framträdde blott mer skärande, så att säga,
när det gällde historiska personligheter, än när det var fråga om
litteraturens stormän. Det är ej heller längre samma klara
lidelsefria, objektiva lugn i omdömena; man känner huru han själf harmas
och lider. Den kanske ryktbaraste tillämpningen af nyss antydda
metod är den bekanta karaktersteckningen af Napoleon I, som ingår
i femte delen och äfven utkommit i svensk öfversättning; det är
en verklig fysiologisk-psykologisk dissekering. Första delen af Les
origines är i öfrigt bäst skrifven, äfven den flerestädes briljant. Det
var också ett ämne, som intresserade hans konstnärssinne, hans fina
blick för det pittoreska, för färgen och ljuset, denna ancien régimes
»praktblomma», som århundradens utveckling och generationers arbete
frambragt. Det är ej fullt på samma sätt med de följande dèlariia.
De nedtryekas af detaljernas myckenhet, liksom af ämnets egen
allvarliga dysterhet; man kan ej annat än finna, huru osympatiskt
alltsammans är för författaren. Man märker också lätt nog
ensidigheten. Det är vissa grupper af fakta, som han aldrig berör, de
utrikes förhållandena t. ex., krigen o. s. v.
Man kan väl säga, att Taine drifvit sin metod till dess yttersta
.gräns såsom historisk metod betraktad. Han har visat, hur långt
man kommer på den vägen ined det samvetsgrannaste detaljstudium,
den skarpaste iakttagelseförmåga, den strängaste sanningskärlek och
logiska följdriktighet. Och man får väl erkänna, dels att uppgiften,
sådan han fattade den, öfverstiger en dödligs krafter, dels att
historiens problem ej låta matematiskt lösa sig efter en formel, huru
sinnrikt denna än må vara uttänkt, och att historia ej är detsamma
som naturvetenskap. Hvad man åter alltid skall beundra hos Taitie
är utom den litterära talangen den orädda ärligheten, objektiviteten,
energien och.; konsekvensen i allt hvad han skref.
I sitt enskilda lif var Taine,: säges det, älskvärd, tillbakadragen,
anspråkslös (han ville högst ogärna fotografera sig) och skoningsfull
i sina omdömen. Född katolik, fri tänkare i fråga om religionen,
lät han, berättas det, förordna, att hans begrafning skulle ske efter
protestantisk rituaL En vacker minnesruna, tecknad af G. Monad,
laser man i Revue Historique, .majhäftet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
