Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
hvilka de kunna ledas tillbaka. Ett visst uppseende har i detta
hänseende särskildt undersökningen af Svea lifgardes förhistoria väckt.
Enligt kommitterade är dess ursprung att söka i »drottning Kristinas
h of rege mente» eller »H. Maj.t Frökens garde» och de påvisa, att af
Gustaf II Adolfs gardeskompani högst 17 man ingått i detsamma.
P& denna gruud bestrida de Svea gardes rätt att göra anspråk på
Lützen bland sina segerminnen. Ännu mindre kan enligt
kommitterade Svea garde ledas ’upp till det s. k. gula regementet, som åter
i sin tur skulle haft till ursprung Reinhold Taubes regemente af
år 1613. — Kommitterade öfvergå därefter till en undersökning af
de fältslag, som böra förekomma på de nuvarande regementenas fanor
och utmönstrar därvid alla slag före det vid Vallhof 1626, den första
strid, där svenska rytteriet »vann fältet från det polska». De
regementen, som skulle hafva rätt att föra detta namn, äro lifregementets
dragon-, husar- och grenadierkårer, andra lifgrenadierregementet,
Västgöta regemente, Smålands husarer och Smålands grenadierkår. —
I fråga om träffningen vid Stuhm 1629, hvars namn enligt
kommitterade alldeles bör utgå från svenska fanor, förekommer den
uttömmande undersökningen af »lögnsägnen» om Erik Soop, som aldrig
varit närvarande vid Stuhm, lika litet som några Västgöta ryttare. —
Namnet Breitenfeld skulle få föras af andra lifgrenadierregementet,
Västgöta regemente, Smålands grenadierer och husarer samt möjligen
Svea och Göta artillerigementen. — Namnet Lützen bör utgå från
Skaraborgs och Kronobergs regementes fanor, hvarjämte kommitterade
»anmäla» den af dem gjorda utredningen i fråga om Svea lifgarde
som nyss omnämnts. — I afseende på följande fältslag märkas
särskildt de detaljerade undersökningarna af slagen vid Warschau 1656
samt vid Halmstad och Lund 1676. I öfrigt må anmärkas, att
kommitterade föreslå, att tåget öfver Bält, 1658 må upptagas på ett
antal fanor och standar och likaså sjösegern vid Svensksund 1790 —
den senare af icke mindre än 14 regementen eller kårer. Det är det
sista slag kommitterade upptagit till pröfning. — Betänkandet
åtföljes af tabeller öfver fältslag och regementen. Man finner deraf,
kuriöst nog, att sådana namn sådana som Wittstock, Leipzig (1642),
Warschau m. fl. hittills fullständigt saknats på svenska fanor. De
rikast utrustade regementena torde komma att bli lifregementets
grenadierkår och Smålands grenadierkår. Till sist följa grafiska
framställningar af de nuvarande Smålands och Västgöta fotregementenas
genealogier.
— Professor Karl Warburg har utgifvit första häftet af Karl
August Ehrensvärd. En lefnadsbild från gustavianska tiden. Vi
återkomma till denna intressanta publikation, när den blifvit
fullbordad.
— Svenska Åutografsällskapet har med korta mellanskof
utsändt tre ganska iunehållsrika häften, n. 3, 4, 5 af andra delen.
Man finner här en teckning af den engång öfver hela den bildade
världen bekanta »högadliga filosofen» och misantropiska rouéen Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
