Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
A. HAMMARSKJÖLD.
Det krig, som na stod på väg att utbryta, var det bajerska
tronföljdskriget. Under detta gjorde grefve Hård sitt sista och
Gustaf Wachtmeister sitt första fälttåg.
* *
*
0
Ar 1777 den 30 december hade kurfursten Max Josef af
Bajern aflidit. Hans närmaste arfvinge var kurfursten Karl
Teodor af Pfalz, som äfven tillhörde huset Wittelsbach.1 Redan
dagen efter sin frändes död, eller den 31 dec., utfärdade Karl
Teodor till bäjerska folket en proklamation, i hvilken han gaf
tillkänna, att han öfvertagit regeringen. Han var likväl då icke
i München, ty dit anlände han från Mannheim först 36 timmar
efter underrättelsen om Max Josefs död. Men redan den 3 januari
1778 hade hans befullmäktigade ombud i Wien undertecknat ett
fördrag, enligt hvilket icke blott nästan hela nedre Bäjern utan äfven
delar af öfre Bäjern och öfre Pfalz afträddes till österrikiska huset.
Några af dessa landsdelar förklarades nämligen af kejsaren vara
län, som genom Max Josefs död voro hemfallna till riket eller
till Böhmens krona. Men Karl Teodor kunde icke fritt förfoga
öfver dessa landsdelar, ty det fanns en annan gren af huset
Wittelsbach, hvars hufvudman var hertig Karl II af Zweibrücken,
och utan dennes bifall kunde ofvannämnda fördrag icke blifva
rättsligt gällande. Äfven denne furste infann sig i München för
att taga vara på sina rättigheter. Dock, om han icke hade haft
annat än sin lagliga rätt att åberopa sig på, så skulle nog
fördraget gått i verkställighet. Meu han blef uppmanad att
inlägga en offentlig protest mot fördraget och kejsarens
tillvägagående. Denna protest kunde ej förklinga ohörd, ty bakom
hertigen af Zweibrücken stod Fredrik den store, och det var dennes
utskickade, som ingifvit hertigen inod att utförda protesten.
Fredrik den store ansåg sig nämligen icke kunna tillåta
Österrike att få göra ofvannämnda landvinningar, ty därigenom
skulle dess makt till den grad ökas, att Preussen kunde komma
att ligga under i det krig, som Fredrik förutsåg skulle utbryta
senast om två år med Österrike, i fall sistnämnda makt nu finge
förverkliga sina planer i afseende på de bäjerska landsdelarna.2
Men som Wienerkabinettet, och framför allt kejsaren, icke gjorde af-
1 Såsom bekant tillhörde äfven Karl X, Karl XI och Karl XII detta hus.
2 Reimann, Der bairische Erbfolge krig, s. 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0226.html
