- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
235

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF WACHTMEISTER OCH J. L. HÅRD

235

Maj:t en sak, den E. K. Maj:t af nåd och medlidande för tvänne
svenske adelsmän, en fader och en son, torde sig vilja antaga.

I det bref af den 31 aug.,1 hvarmed Gustaf III besvarade
sin ministers skrifvelse, lade ban likväl band på sin förtrytelse,
ehuru denna var stor nog. Konungen säger, att han icke förr
besvarat Manteuffel depescher rörande grefve Hårds sak, emedan
han trott, att grefve Gustaf Wachtmeister skulle medföra
ytterligare underrättelser om denna sak, men som Wachtmeister ännu
icke anländt, låter nu konungen Manteuffel veta, att han
auktoriserar honom att säga grefve Hård å konungens vägnar, att det
är med stor smärta, som konungen förnummit den oro, i hvilken
Hård befinner sig, och att han måste se sig beröfvad det nöjet
att återse honom i deras gemensamma fädernesland. Konungen
hade haft allt för god tanke om konungens af Preussen rättvisa
och billighetskänsla för att tro, att denne furste kunde neka en
af hans undersåtar och framför allt en undersåte, så utmärkt
genom sin börd och genom sina tjänster att återvända till sitt
fädernesland, när detta fädernesland återfordrade honom. Gustaf
III förklarade vidare, att han icke ens skulle frukta att
uppväcka konungens af Preussen misshag, om denne furste icke
lyssnade till billigheten af hans begäran »emedan jag», tillägger
Gustaf III, »i detta fall uppfyller den första pligt som
tillkommer hvarje suverän, och den, inför hvilken alla considerationer
böra tystna, den heligaste af alla, eller den, som består i att
beskydda sina undersåtar och låta dem vederfaras rättvisa och
jag auktoriserar Eder att till faveur för far och son göra alla
nödiga steg, som deras ställning och min värdighet kräfva».
Konungen försäkrar sig stå fast vid dessa beslut, men han vill
icke taga några mått och steg mot grefve Hårds önskan, därför
må grefve Hård ensam för närvarande diktera för Manteuffel de
steg denne hade att taga. Grefve A. M. Horn hade öfverlämnat
ett bref från grefve Hård, på hvilket konungen trodde det mindre
lämpligt att svara, medan ett bref från honom till grefve Hård
under de omständigheter, i hvilka han nu befinner sig, kanske
skulle uppväcka nya misstankar hos konungen af Preussen,
hvilket grefve Hård framför allt synes vilja undvika. Till
sist befalles Manteuffel att delgifva grefve Hård innehållet af
detta bref.

1 Egenh. bref af Gustaf III bland kanslipresidentens koncepter år 1779.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free