Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
GUSTAF NERMAN
den »kasun» eller kista, hvari slussen byggdes; men enär nämnda
kista är 80 m. lång, måste grund för densamma beredas under
återstående 37 m. medelst pålning, ty den fasta bottnen sänkte
sig så småningom, att den under kistans östra ända låg 4,75 m.
under dess botten.1
Om Söderström varit hufvudinloppet till Mälaren, vill det
dock synas vara anmärkningsvärdt, att Stockholms första
be-byggande ägt rum vid Norrström men icke vid Söderström, hvilken,
om hufvudinloppet därstädes funnits, bort för handeln och
sjöfarten erbjuda större fördelar än Norrström. Förhållandet har
emellertid icke varit sådant, ty äfven om fullt tillförlitliga
historiska bevis saknas om tiden för platsens första bebyggande, så
torde dock på goda skäl kunna antagas, att stadens vagga stått
på den nuvarande Helgeandsholmen.8
Om man jämför åsens genomskärning, sådan den befunnits
vara, då slussen byggdes, med andra dylika åsars, så finner man
1 Den del af slussen, som är byggd pä p&lar, har satt sig; men hvad som
ligger på grusbottnen är orubbadt. Då slnssen skulle byggas, antogs, att dess tröskel
skulle komma att ligga 12,G f. = 3,562 m. under Saltsjöns lägsta vattenstånd, men
den ligger i verkligheten 0,15 m. lägre. Det tillhör icke den fråga, som na
fore-ligger, att utreda orsaken till detta misstag.
1 I Rimkrönikan uppgifves visserligen att Birger Jarl varit Stockholms
grundläggare, hvilket väl icke far tagas alldeles efter orden, ty redan förut var platsen
antagligen bebyggd, men det var Birger Jarl, som uppfattade platsens utmärkta
läge och befastade densamma för att därigenom sätta ett lås för Mälaren. Enligt en
gammal anteckning (Script, rer. svec. I, s. 40), började staden nämligen bebyggas
1187, och enär denna uppgift står i samband med berättelsen om Sigtunas plundring
af Esterna samma år, bör däraf kunna dragas den slutsatsen, att en del Sigtunabor,
efter deras städs förstöring, flyttat tiU Stockholm.
Om beskaffenheten och omfånget af Birger Jarls befästningar känner man
ingenting. Rimkrönikan omnämner endast att han byggt »ett fagert hus>, hvarmed
på den tiden menades en borg eller torn, som antagligen blef det sedermera s. k.
»Tre kronor.» Men vid Järntorgt har äfven funnits ett torn, som refs redan under
Magnus Eriksons tid.
Stadens murar, som sträckte sig mellan dessa torn, lågo innanför de
nuvarande långgatorna och således med den höga gm qdåsen bakom sig. De hafva i
allmänhet således icke kunnat vara fristående, utan endast s. k. beklädnadsmurar, i
hvilket fall man kunnat gå ut på dem omedelbart från åsen. Murarne, innanför
hvilka sträckte sig Prästgatan, Helvetiigränd, Skärgårds- (Själagårds)gatan ocb
Bollhusjrränd, äro numera bebyggda. Af ett Magnus Ladulås bref (Dipl. Svec.
II n:r 978) kan man döma, att muren funnits redan 1288, ty då beviljade
han dem, som ville bebygga Norrmalm, lika rättigheter som de, hvilka bodde
inom murarna. De »trämurar», som omtalas uppförda 1317 (Ser. rer. Svec. T. 1.
S. I p. 56), måste således hafva vairt några andra längre ut belägna murar,
och efter de särskildt uppgifvits vara af trä, har därmed antaglig» afsetts den
omkring staden i sjön befintliga s. k. kransen, som bestått af en dubbel pålrad
med bommar, genom hvilka fartyg kunde släppas in och ut. Stockholms
grundläggning uppgifves vanligen hafva ägt rom 1255; men att staden fanns redan 1252
framgår af Birger Jarls därstädes då dagtecknade bref (Dipl. Svec. mr 390 och 391)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
