Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGAN OM KONUNGENS SVEA LIFGARDES TRADITIONER. 357
här varit fråga om tvänne olika garden vore ju egendomligt, om det
ena uppfördes under det andras namn, och tvärtom.
Icke torde väl heller den omständigheten, att uppvaktare och
drabanter »nyantogos» i Sverige, medan Gustaf II Adolfs
gardeskompani ännu var i verksamhet, kunna gifva något stöd för den
uppfattningen, att ett nytt, från det andra fristående garde var under
uppsättning. Ty med kännedom om, att gardet så väl fore som efter
denna tid — i likhet med de flesta andra regementen — många
gånger ändrat sammansättning och organisation, så att det tidtals
utgjorts af ett, tidtals af flera kompanier, föreligger snarare skäl till
antagandet, att det här endast gällt en, om ock tillfällig, utvidgning
af »K. Majrtz Guardie». Eller hvarföre skulle just en utvidgning med
efterföljande reducering af gardet år 1633 afklippa sambandet mellan
dess olika delar? Hvarföre skulle den del däraf, som i Sverige
uppsattes under början af året, betraktas såsom en från det öfriga gardet
själfständig och oberoende enhet? Huru skall detta ens vara
möjligt, i betraktande af att just denna del af gardet, såsom längre fram
närmare skall visas, grundades genom de i Sverige kvarlämnade
uppvaktarne och drabanterna, hvilka utgjorde så att säga en depot af
gardets äldre personal?
Större vitsord än dessa antaganden beträffande enheten inom
gardet torde för öfrigt med skäl kunna gifvas åt den uppfattning,
som tydligen gjort sig gällande på 1600-talet, att döma af åtskilliga
andra handlingar.
I en handling1 frågas sålunda: »Om för guardiets officerare skall
opföres en heller tre månaders sold? Uthij sal. Konungens tijdh
äre alltid 3 månaders solid opförde och allen est en månad betallt,
men uthij den förre regeringens tijdh hafwer ingen solid warit
op-förd». Uti denna handling från drottning Kristinas regering talas
icke om S. Konungens guardie eller förra regeringens guardie utan
om guardiet uti Salig Konungens tid och uti förra regeringens tid.
Samma uppfattning gör sig ännu tydligare gällande i en
handling bland »Militaria» i Riksarkivet (bil. III), hvaruti under
rubriken t>K. Maj:tz Guardie» omtalas, huru personalen »tracteredes uthi
Sal. Konungens tijdh» och »uthij nu regerende Dråttningz tijdh».
Beskrifningarna öfver likprocessionen i Wolgast 1633, hvari
konungens lifkompani deltog, och de tvänne likprocessionerna i Sverige
följande år, där drottning Kristinas gardeskompani gjorde samma
tjänst, innehålla intet om olika garden, utan i alla tre
beskrifningarna talas om »Capitein för Guardien», hvilken vid ena tillfället
var Erik Stenbock, vid de andra hans efterträdare Thure Liliesparre
(bil. IV).2
1 Hofhållningen ander drottning Kristinas tid. Riksarkivet.
2 Vid genomläsandet af de trenne beskrifningarna skall man dessutom finna
en i minsta detaljer likartad tjänstgöring för de båda gardeskompanierna, ja, så
fullständigt lika, att man undrar om en sådan kan ifrågakomma annat in inom
ett och samma truppförband. Likheten framträder mindre tydligt i utredningen
(där man återgifvit 2 af de 3 beskrifningars), emedan man hämtat den ena ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
