Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅGAN OM KONUNGENS SVEA LIFGARDES TRADITIONER. 361
Enligt utredningen skulle man endast med visshet känna, att sex
man ingingo i det nyuppsatta kompaniet. I räntekammarboken för
1634 omtalas nämligen, att »sex man, som äro hemkombne tillika med
de andre från Tyskland», icke erh&llit någon anvisning på landet utan
»hafwe sigh strax uthi Nykiöping under H. Maj:t Frökens Guardie
gifwit». Af den ordsammanställning, hvaruti ordet »strax» förefinnes,
tyckes emellertid framgå, att *de andre» skulle komma efter eller
kommit efter. Icke dess mindre säges, att de 11 man, hvilkas namu
ytterligare återfunnits i 1634 års rulla, ej med säkerhet kunna anses
identiska med dem, hvilka uppförts under samma namn i 1633 års
rulla. Anledningen skulle vara den, att de bära »mera vanliga namn»
utan tillägg af deras hemort. Huruvida sådana namn som t. ex.
Peter Westphal, Engelbrekt Rogge, Jacob Kiörner äro »mera vanliga»,
därom må läsaren själf döma.
För att komma till erkännandet, att 17 man i »gynnsammaste
falb först tillhört Gustaf II Adolfs gardeskompani, därefter
drottning Kristinas, har man i utredningen begagnat en formulering,
hvarigenom intrycket, att något samband mellan de båda
gardeskompanierna skulle förefinnas genom dessa 17, helt och hållet uteblifvit.
Efter att hafva omtalat styrkan på gardet den 29 nov. 1634 säges
nämligen;
En del hade förut tjänat vid andra regementen. Sålunda hade
i augusti 1633 nio man af Upplands regemente fått anställning vid
detsamma, likaså 12 af Gustaf II Adolfs /. d. stånddrabanter (de
s. k. blårockarne), hvilka såsom kår upplöstes i medlet af juli. månad
1633, och sex man — att döma af namnlikheten måhända ända till
17 — som under kriget haft anställning vid Gustaf II Adolfs
gardeskompani.
På ett svagare sätt torde sambandet mellan gardets olika delar
svårligen kunnat framställas. Sålunda hänföras de s. k. blårockarne
och konung Gustaf II Adolfs gardeskompani till vandra regementen»,
utan att det berättigade i ett dylikt förfarande ens med någon enda
handling kunnat styrkas: vidare omtalas dessa i samband med
Upplands regemente, hvilket med visshet skulle lämnat 9 man till
»drottning* Kristinas garde», under det man om Gustaf II Adolfs
gardeskompani endast skulle kunna säga detta beträffande 6.
Man kunde sålunda på grund häraf säga, att Svea lifgarde med
lika stort eller rättare lika litet berättigande kunde göra anspråk på
arf från Upplands regemente som från gardet före 1633.
Huru härmed förhåller sig, torde emellertid framgå icke mindre
af hvad längre fram kommer att meddelas, än af det redan anförda.
Uppgiften om de »9» från Upplands regemente är i och för sig af
så ringa betydelse, att den knappt varit förtjänt af omnämnande. Tv
hvad anmärkningsvärdt ligger väl däri, att f. d. öfverstelöjtnanten
vid Upplands regemente, chefen för gardeskompaniet Thure Liljesparre
tillåtit några af sina forna knektar följa sig till gardet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
