Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
slutsatsen, att »uågon spridning» af uppvaktarne ägt rum, ännu mindre
en formlig afdankning. Jämför man kammarkollegii bref med det
sid 34 i kommittébetänkandet aftryckta kvittot, torde endast framgå,
att ett antal hemkomna uppvaktare utfick hälften af sin innest&ende
]ön i kammaren, andra hälften genom anvisning p& vissa landränterier.
Penningenöden var ju synnerligen stor i landet, och i kammaren
saknades medel att utbetala åt alla hemkomna hela deras lön.
Det hela synes alltså blott varit en kameral åtgärd. Åtminstone
en stor del af de 31 återgick sedermera i tjänstgöring, äfven om
andra på grund af sjukdom, blessyrer från kriget, eller af andra
skäl uteblefvo. Med visshet känner man, att utaf dera 11 funnos
kvar vid gardet ännu den 29 nov. 1634. Låt vara, att nyssnämnda
31 icke varit bland dem, som från början bidrogo till
gardeskompaniets utvidgning, utau att denna måste hafva åstadkommits genom
andra, låt vara, att större delen af dessa senare — särskildt de tyska
knektarne, hvilkas namn, såsom förut meddelats, endast till ringa
antal återfinnas — sedermera beviljats afsked, så förefiunas likväl
såsom förut påvisats, många skäl för påståendet, att drottning
Kristinas gardeskompani icke blott grundades utan äfven
utvecklades till kompani genom gardets äldre personal.
Efter den beskrifning öfver Konungens Svea Lifgardes uppkomst,
som i utredningen lämnats, kan det ej förvåna någon, om
kommitterade funnit »detta svaga sammanhang icke kunna berättiga tül några
grundade arfsanspråk». Det enda gemensamma, som tillerkänts
gardet före och efter 1633 är namn, tjänstgöring, ort, samt ett mindre
antal tjänstgörande. Under den förutsättningen, att något annat
verkligen icke varit gemensamt för Gustaf II Adolfs och drottning
Kristinas gardeskompanier, kunde mau ju svårligen fasthålla
påståendet om kontinuitet dem emellan, — för så vidt icke andra
regementen tillerkänts traditioner från äldre truppförband utan att ens kunna
åberopa dessa anknytningspunkter. Vi undvika dock helst att beröra
förhållanden, som kunde vara Ömtåliga för andra regementen och nöja
oss med den gjorda häntydningen, så mycket hellre, som enhvar
måste med glädje se, att regementen tillerkänts traditioner, äfven om
de sammanhållande länkarna mellan nu och fordom stundom varit
svaga nog. Konungens Svea Lifgarde åter är med starka band
förenadt med konung Gustaf II Adolfs garde och borde därföre också
erkänts såsom rättmätig arftagare till den store konungs lifvakt.
»Det har äfven sagts», står till sist i redogörelsen, »att Svea
Lifgarde skulle kunna räkna sina anor ännu längre tillbaka i tiden
eller från det ryktbara gula regementet.»
Därefter följer en sakrik utredning om Gula regementets öden
efter 1633. Denna i och för sig värderika redogörelse torde här
icke behöfva återgifvas, enär man aldrig förrän i utredningen hört
att Svea Lifgarde skulle räkna sina anor från gula regementet efter
varande års ordin, och extra ordin, renta, soin nermest till handz är, Jonne 55
Rdr dem tillställa och föllia låta» heter det i brefvet till landsb. i Östergötland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
