Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
ÖFVERSIKTEN, OCH GRANSKNINGAR
partistormar och hotande yttre förvecklingar, under hvilken den unge
Höpken gjorde sitt inträde i det offentliga lifvet. Entusiasm för
Sveriges stora minnen och hemmets politiska traditioner ställde honom
redan från början i Hattarnes led. Efter det misslyckade försöket att
i ett slag återupprätta Sveriges fallna stormaktsställning och under
den förfärliga kris, som följde genom återverkan häraf på de inre
partiförhållandena, framträdde Höpken såsom en af partiets förnämsta
ledare. Statsskickets egendomliga former möjliggjorde, att den
trettio-fyraårige expeditionssekreteraren i kansliet vid riksdagen 1746 kunde
ingripa på ett afgörande sätt i en kamp, som i själfva verket gällde
Sveriges tillvaro såsom själfständig stat. De statsskrifter, som
utgifvaren meddelat från denna tid, äro de första i samlingen och äfven
de mest tilltalande genom den oförskräckta fosterlandskärlek, med
hvilken Höpken i glödande ordalag uppmanade till ett värdigt och
manligt tillbakavisande af Rysslands oförsynta ingrepp i rikets inre
angelägenheter. Den »nationella förklaringen» var hans verk. Det
är Hattpartiets vackraste drag, dess fosterländska nit och dess blick
^för betydelsen af landets yttre ställning, som framlyser ur Höpken»
skrifter under dessa år. Äfven i Hattarnes ekonomiska politik låg
Höpken djupt inne, och flera uppsatser från denna tidpunkt visa
honom såsom den ifrige och entusiastiske målsmannen för de
sträfvanden, som genom understöd af lån och premier, genom
öfverflöds-förordningar och prohibitiv tullagstiftning, genom statskontroll och
reglementen in i de minsta detaljer ville med ens skapa eu storindustri
och göra riket äfven i ekonomiskt hänseende mäktigt och oberoende
af utlandet.
Efier riksdagens slut trädde Höpken tillbaka på den politiska
skådebanan för kanslipresidenten Karl Gustaf Tessin, som otvifvelaktigt
också genom sin större diplomatiska erfarenhet och mindre
samvetsömma skicklighet i den politiska intrigen vida bättre än Höpken
lämpade sig att leda den svenska diplomatien under de faruppfyllda
år, som följde 1746—47 års riksdag. En öch annan statsskrift
vittnar, att Höpken i rådet troget stödde partichefens politik att
kraftigt rusta till försvar på samma gång, som man försiktigt undvek
alla utmanande steg. Höpkens verksamhet i justitierevisionen
väcker däremot mindre sympati. Äfven här är han ett fullt
uttryck för Hattpartiets grundsatser, och rådsprotokollen förmäla, huru
han liksom Palmstjerna och Stjernstedt talat för hårda straff mot
politiska motståndare, försvarat hemliga angifvelser såsom berättigade och
åberopat exempel ur Roms och Athens historia för nödvändigheten
att under politiskt oroliga tider tillgripa särskilda medel för rikets
säkerhet utöfver hvad lag och ordinarie process medgifva. Denna
rättskipning efter politisk hänsyn var en af frihetstidens svåraste fel,
som sammanblandningen af den högsta administrativa och högsta
dömande myndigbeten möjliggjorde; men å andra sidan förtjänar
framhållas, att Höpkens uppträdande var dikteradt af en bestämd
uppfattning om nödvändigheten af en stark regeringsmakt och ett kraftigt
uppträdande gent emot de inre stämplingarna. Att Höpken visste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
