- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
36

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

ÖFVERSIKTEN. OCH GRANSKNINGAR

den åtminstone någon kortare tid varit afsedd att tillämpas (jfr
tittrycken 1541: så blef »i någon måtto» en ordning stäld).

Ett af de märkligaste dragen i denna ordinans var, att den
eliminerade biskopsämbetet. Karakteristiskt nog finns ett kvitto af
Norman, superintendenten, och mäster Henrik, »religionsrådet», på
»baculum pastoralem af silfver och spiran förgyld», som förre biskopen
Sven i Skara fått utlämna 1540. Seniorsinstitutionen, som skulle
ersätta nämnda ämbete, har måhända, af enstaka antydningar att
döma, verkligen någon tid fungerat i Skara

Hvad inflytande ha de grundsatser, som i dessa artiklar uttalas,
haft på svenska kyrkans ordning? Förf. påvisar, huru de kyrkliga
besluten. på arfföreningsriksdagen i Vesterås 1544 äro att betrakta
som en följdriktig utveckling af dessa grundsatser, hvilka han leder
tillbaka ända till 1539 års numera ryktbara kyrkomöte i Uppsala,
och att i fråga om lära och ceremonier de äro afgjordt luterska. 1 den
liturgiska delen rönte de emellertid mindre framgång, i det att redan
1541 års upplaga af Svenska mässan afviker från den i artiklarne
framställda formen och utvecklar den äldre svenska typen. I afseende
på kyrkostyrelsen blef inflytandet varaktigare, icke så »oim »kulle
seniorsorganisationen någonsin blifvit till fullo genomförd, men väl i
afseende på biskopsämbetets upplösning, biskopsysslornas uppdragande åt
ordinarier eller superintendenter och — kunde tilläggas —de stora stiftens
delning. I detta hänseende kom det aldrig till någon fast organisation
under Gustaf Vasa, han behöll tyglarne själf i sin hand, men med
tiden återgick man, som bekant, i Sverige till biskopsinstitutionen
och det var äfven här Laurentius Petri icke mäster Jöran som
fick rätt.1

När efter den liturgiska förvirringen enheten skulle återställas
inom svenska kyrkan, uppställdes som önskningsmål en återgång till
förhållandena, sådana de varit under konung Gustafs »sista
regementstid». Förf. visar huru, i detta hänseende utan störande afbrott,
utvecklingen i lära och kult under växande inflytande af Laurentius
Petri fortgick fram till 1560 i rent lutersk riktning, så sällan än
Luthers eget namn åberopades, och att sålunda denna återgång 1593
var fullt berättigad, ehuru någon bekännelseskrift ej ansågs behöflig
och någon kyrkoordning ej blef antagen. För de . fruktlösa försöken
att bringa en sådan till stånd under Gustaf Vasas senare år redo»
göres för öfrigt med ledning af de sparsamma notiserna i »Svenska
Biksdagsakter».

Utom »articuli ordinantiæ» meddelar förf. i bilagorna en af
Lin-köpingsklerken Petrus Benedicti gjord latinsk redaktion utaf Vesterås
ordinantia (utskrift af Possevinos hand), som till större delen hittills
varit otryckt, samt ägnar en särskild undersökning åt en liten skrift,
till hvars författare man velat göra Laurentius Andreæ, »Gancelleren
Laurentii Andreæ tankar om prästerskapet». Tankarne äro afitryckta,

1 Förf. anser, jag vet ej p& hvad grund, att Norman till sin död bibehöll
superintendeststitelp. Jag har ej fonnit den använd efter 1543.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free