Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
ÖFVERSIKTEN. OCH GRANSKNINGAR
matiaka aktstycken, berörande den allmänna europeiska politiken vid
tiden för nordiska krigets utgång. Öfver hufvud torde det omdömet
icke vara för vågadt, att genom riksarkivarien Malmströms nu utgifna
framställning af Sveriges politiska historia under de första åren af
frihetstiden denna synnerligen viktiga tidpunkt framstår i ett
klarare ljus än kanske någon annan period i Sveriges historia, möjligen
med undantag af tiden för 1772 års statshvälfning. Och likväl, trots
denna vidgade forskning, denna rikedom af nya uppgifter, blir det
totalintiyck och det omdöme, soin redan stadgats genom författarens
första upplaga, orubbadt. Detta förhållande vittnar mer än något
unnat om den säkra kritiska blick och noggrannhet i undersökningen,
som redan då trots ett vida mer begränsadt material kännetecknade
den medfödde häfdaforskarens blick. Det verkar också upplyftande
och manande för andra idkare af historiens vetenskap, ty det visar
vägen att nå vetenskapligt exakta och för alltid bestående resultat
af historisk forskning. Det bevisar, att det samvetsgranna studiet
efter den moderna historieforskningens exakta metod ingalunda
behöfver frukta en efterföljande undersökning af hur ingående och speciel
beskaffenhet som helst. En sådan kan rikta och ytterligare belysa,
men icke ändra de vunna resultaten.
Den inledning, som riksarkivarien Malmström gifvit sitt arbete,
framträder mer än de följande kapitlen såsom en blott omarbetning
uf en äldre framställning. Om en anmärkning eller en önskan efter
något annorlunda ens får komma i fråga, när ett sådant verk som
det föreliggande omnämnes, borde den kanske riktas mot inledningen,
som ej står i full jämnhöjd med den följande skildringen. Den fyller
emellertid författarens syfte att skizzera den småningom växande
oppositionen mot enväldets Öfverdriften Särskildt betydelsen af ständernas
möten 1710 och 1713—14 framstår klarare. När författaren sedan
skildrar, huru envåldskonungen i sin storartade och tragiska kamp för
Sveriges ramlande stormaktsställning alltmer söndrade sig från sitt
folk genom de oerhörda bördor han pålade detsamma för en icke
förstådd, icke längre af nationen uppburen politik, huru han bröt
ined den mäktiga byråkratien genam försökeu att omorganisera hela
den svenska förvaltningen till ett kraftigare och snabbare verktyg för
den kungliga envåldsviljan — när man läser denna skildring, fattar
och förstår man de mäktiga strömningar, som efter hjältekonungens
fall behärskade det svenska folket och särskildt de politiskt
inflytelserikaste klasserna. Öfver hufvud framträder den politiska situationen vid
Karl XII:s död genom inledningen i klar belysning. Och dock tyckes
det anmälaren, som om man därjämte velat finna något annat. Det
ar — såsom ofvan med kanske allt för många ord framhållits —
icke blott en epok i Sveriges statsförfattningshistoria, som händelserna
efter konung Karls död beteckna; det världshistoriska momentet,
sam-manflätningen af Sveriges öden med Europas, det kännes kanske
djupare vid studiet af det stora nordiska krigets skiften, Karl XII:s öden
och svenska folkets med honom än vid någon annan period. I
anmälarens mening är undergången af den europeiska stormakten Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
