- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
10

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 RUDOLF KJELLÉN

Han ansåg därför (med många instämmanden), att äfven detta
protokoll borde tryckas, still att betaga den impression som förra
extr. prot. gjort>;’ och detta vardt äfven ständernas beslut.
»Upplysningsprotokollet> och de förhållanden under hvilka
det framträdde kasta således ett bredt ljus öfver hattarnes tak-
tik vid detta brydsamma tillfälle. Numera veta vi, att det verk-
ligen legat någon eld under den myckna röken; men det är a
andra sidan uppenbart, att hattarne för egna syften blåst upp
den till orimliga dimensioner, och att de själfve sörjt för att
ryktena skulle utpeka vissa personer, dem de ville åt. Det är
ocksa tydligt att målen mot Springer, Hedman och Blackwell varit
blotta förpostfäktningar, där de velat eröfra vapen till den afgö-
rande striden. Och att denna strid skulle stånda just emot Åker-
hielm, det framskymtar här och där, såsom i Springers berättelse
huru de hemligen frågat efter honom, i ryktena själfva, för hvilka
han gafs till pris; men klarast i händelsernas egen utveckling.”
De mera klarseende i samtiden synas i allmänhet hafva
fattat saken på samma sätt. Vittnesbörd därom saknas icke,
och just från personer som framför andra bort vara medvetna
om de förrädiska planer, hvarom hattarne så mycket talade. Guy
Dickens, engelske ministern, skrifver i en berättelse, att hela
ryktet om sammansvärjningen var en hattdikt till befrämjande
af deras enskilda planer.” Ej heller de hattvänliga preussiska
och franska sändebudens depescher innehålla någon bestämd
uppgift, endast äåterljud af de löpande ryktena.? Af särskildt
intresse ärv Fredenstjernas ord” i den promemoria, som åt-
följde Panins depesch af den 7 febr. 1749; med mycken indig-
nation slungar han i hattarnes ansikte den beskyllningen att de
själfva för partisyften låtit dylika rykten flyga öfver landet,
oaktadt de tills dato icke kunnat utpeka en enda förrädare."
Denna uppfattning — att många fula ryktens egentliga källa
var hattpartiet själft, som därmed ville försvaga motståndarnes

Y Ridd. och ad. prot. vid riksdagen 1746;7; Schechta, blad 3T7R f.: During,
bl. 3750 f.

2? Jfr Fryxell, s. 163: vintern och våren 1747 letade man förgäfves efter
bevis emot Å.; »han har ett säkert stöd i sitt goda samvete», skrefvo sändebuden.

3 Fryxell, s. 129 f.

+ Fryxell, 8. 189 f£.

35 Danielson, Bilagor, e. 54 f.

$ Det egendomliga med detta vittnesbörd ligger däruti att det härstammar
från en man, som själf vid denna tid låg djupt inne i ryska förbindelser. Menin-
Ken måste vara, att hattarne med öfverdrift och för själfviska ändamål begagnat
den kännedom de möjligen kunnat få om vissa hemliga underhandlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free