Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMUEL ÄRBRITSLA I DEN YNGRE 35
creutz, Höpken och Wrede. Här förelades honom den frågan,
hvad anledning han haft till sin berättelse om de tvenne hufvud-
männen, och hvilken sådant för honom sagt. Han svarade, att
Höök vore hans sagesman, »men själf hade Hoof aldrig talt med
nagon af dem han vid undersökningen nämt, Ett nytt förhör,
som justitiekanslern den 24 okt. lät honom undergå i fängelset.
bragte lika litet i dagen.
Jag har refererat Hoofs uppgifter mera som ett historiskt
kariosum, än som en historisk källa. Nagra längre kommentarier
torde vara öfverflödiga. Sådana uppgifter som den om mössornas
försoningstankar, ifall ej gräsligheterna inom en viss tid begynte,
sadana uppgifter vederlägga sig själfva. I början af sin bekän-
nelse säger Hoof, att Höök utsett honom till partiets verktyg,
seftersom han ej vore känd för den, som haft beställa för det
s. k. nattmyssepartiet>; och sälunda har man anförtrott dylika
bemligheter åt en okänd! Äfven rent formella betänkligheter
saknas icke, t. ex. uppgiften att Löwenhielm skulle dela de ur-
sinnigaste hattarnes blodiga öde, ehuru han redan 1747 — och
just i Å:s sak! — börjat skilja sin väg från deras. Men, som
sagdt, en detaljerad granskning förtjäna dessa uppgifter icke. De
äro tomma, okritiska återljud af orimliga rykten — och de gifva
sig ju ej heller ut för något annat. Hoof synes hafva varit en
man som man kunnat inbilla hvad som helst, och Höök föredrog
att fly ur landet framför att svara för sina berättelser. På så-
dana sagesmän och sådana vittnesbörd kan intet omdöme grun-
das; och det förvånar icke längre, att berättelsen, ehuru länge
känd, hittills icke i någon historieskrifvares omdöme förmått
kasta nagon skugga på ett af vår historias stora namn.
. .
Att en historisk personlighet skall bedömas efter sin egen
tids mattstock, är en sanning som framstar allt klarare, ju mera
den historiska forskningen får blicken skärpt för relativiteten
äfven af sådana begrepp som den politiska moralen. Vill man
rättvisligen döma öfver en man från en gangen tid, så måste
man därför alltid fasthålla en skillnad emellan det centrala i
5. o. dep. prot. den 31 juli; Sekr. utsk:s prot. den 16 nov. 1749. Jfr
Malmström, «8. 207 f., 300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
