- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
39

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GUSTAF WACHTMEISTER, HANS SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG 239

och lämnade honom den nya regeringens order att genast låta
en del af gardet afgå till Stockholm, att utrymma Åland, om
det ej kunde försvaras, samt att söka af ryssarne utverka
ett stillestånd. Som laglydnad och tacksamhet voro bland de
mest framstående egenskaperna hos Döbeln, mottog han under-
rättelsen om regementsförändringen med harm och ovilja. Hans
tankar om händelsen den 13 mars togo sig uttryck i dessa
ord till Arfvedson: >»Ha’n I satt af honom, så skall jag
a mig tusan sätta opp’en igem. Dessa ord ha sin förkla-
ring däri. att Döbeln endast haft högst få gynnare, men bland
dessa fa hade Gustaf IV Adolf varit, ehuru Döbeln äfven inför
honom yttrat sig med sin vanliga frimodighet. Döbeln insåg
nog konungens fel, men påstod, och detta icke utan skäl, att
icke konungen ensamt bar skuld för olyckorna under kriget, enär
äfven de underordnade myndigheterna skött sig högst illa.

Men äfven den nya regeringens första befallning uppväckte
Döbelns missnöje och icke minst den om gardet. Ewmellertid åt-
lydde han de gifna orderna, om än icke utan gensträfvighet.
Ty redan den 15 mars skref han till hertigen-riksföreståndaren,
att han efter denna dag ansåg sig »ej böra mottaga befäl af
nagon trupp>.’ Dessa ord torde mer än något annat vållat, att
Gustaf Wachtmeister några dagar därefter kom att aflösa Döbeln.
Emellertid fullgjorde den sistnämnde vfördröjligen befallningen
att söka utverka ett stillestånd. Redan natten mellan den 14
och 15 mars affärdade han Arfvedson till sin öfveradjutant
sfverstelöjtnant Lagerbring, som kommenderade vänstra flygelns
förposter, med befallning, att de bägge skulle begifva sig som
parlamentärer till ryska högkvarteret för att till Knorring öfver-
lämna ett bref”? frän fältmarskalken Klingspor, samt en skrif-
velse från Döbeln. I denna underrättades den ryska generalen
sm, att Döbeln hade fullmakt att öfverenskomma om en vapen-
bvila samt att han för detta ändamål önskade personligen fa
sammanträffa med Knorring den 16 mars. Tills detta möte ägt
mm, borde emellertid fientligheterna inställas, hvarför ock en viss
demarkationslinie mellan de bägge härarne begärdes. Då de
svenska utskickade framkommit till Kumlinge, träffade de där
Knorring och åtta andra ryska generaler. Om underhandlingen
berättar Lagerbring följande:

’ Anteckningar om och af general von Döbeln II, s. 210.
? Detta bref har jag ej lyckats få se.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free