Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 A. HAMMARSKJÖLD
öfver Kustarméen, till hvilken den Aländska fördelningen nu
åter hörde, vardt fördenskull uppskjuten ett par dagar. Detta
uppskof betingades väl däraf, att regeringen under den nu så
oväntadt farliga situationen icke ville taga pa sitt ansvar att
byta om befälhafvare. Wachtmeister kunde ju icke hafva samma
kännedom om ställningen i allmänhet och förhandlingarna i
Klementsby i synnerhet som Döbeln.
Denne visade sig ock värdig förtroendet. Döbeln utmärkte
sig alltid för beslutsamhet men när han stod ansikte mot ansikte
med faran, handlade han oftast äfven med en köld och en be-
räkning, som vid andra tillfällen alls icke voro kännetecknande
för honom.
Snart gjorde han upp saken med Kulneff, och det utan att
på minsta vis förråda sin oro. Alla hans mått och steg utvisade
detta. I stället för att anfalla ryssarna, hvilket han ansåg oklokt
och fullkomligt onyttigt, mottog han vänligt Kulneffs parlamentär.
Den ryska generalen ville nämligen också undvika strid, ty han
skall hafva trott, att den Åländska hären var afskuren och den
svenska kusten således utan försvar, men fann nu sitt misstag.
Bada generalerna voro därför böjda för att underhandla. I följd
däraf kom man lätt öfverens om ett slags stillestånd, som af-
slöts mellan Kulneff och öfverste Schulzenheim å Döbelns vägnar.
Aftalet var af följande innehåll: Kulneff skulle utan att af
svenskarna oroas fa halla Grisslehamn besatt och hvila sina ut-
tröttade trupper, som likväl icke finge öfverskrida en viss de-
markationslinie. Denna öfverenskommelse skulle gälla ända tills
Schulzenheim aterkommit från ryska högkvarteret, dit han på
Döbelns befallning i Löwenhielms ställe skulle afresa.!
Utan naågot som helst bemyndigande af regeringen, hade
Döbeln nämligen beslutit att åter träda i underhandling med
general Knorring, hvarvid han, om än motvilligt, betjänade sig
af hvad han kallar ett »stratageme> eller »krigsputs». Han hade
redan före nämnda attal till Knorring afsändt kornett v. Döbeln,
med en skrifvelse, hvari han förklarade, att han fått veta, det
den svenska regeringen vore benägen att sluta fred med både
Danmark och Ryssland, dock under villkor »att ingen rysk armé-
corps sätter sin fot på Sveriges fasta lands. Han tillade, att
han ämnade afsända sin flygeladjutant grefve K. A. Löwenhjelm
"Se >Convention entre le chef commandant d’avant poste Ie geners! Koulneff
et le colonel Schulzenheim> !9/4, bil. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
