Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF WACHTMEISTER, HANS SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG TD
Den 9 maj öppnades 1809 års märkvärdiga riksdag. Dagen
därpå förklarade ständerna Gustaf IV Adolf och hans familj
förlostiga Sveriges krona. Den 13 maj beslöt adeln och kort
därefter äfven de ofrälse stånden, att hertigen-riksföreståndaren
skulle äga full makt och myndighet att göra fred samt att taga
de mått oeh steg därtill, som han fann nyttigast. Dessa bägge
beslut kunna uppfattas såsom svar på ryssarnas hotelser att in-
blanda sig i tronföljarevalet samt på deras vägran att erkänna
den nya svenska regeringen såsom fullt »laglig». Den 14 maj
afsändes major Spalding med ett bref från hofkansleren frih.
Lagerbielke till ryska statskansleren. Svenska regeringen hade
nämligen beslutit sig för att åter en gång försöka lyckan i
Petersburg.
I nämnda skrifvelse, som är daterad den 12 maj, upplyste
Lagerbielke »med diplomatisk finhet ryska styrelsen om den
märkvärdiga tilldragelsen den 10 maj (den knuvgliga familjens
afsättning), samt att hertigen-riksföreståndaren af ständerna er-
hållit full myndighet att göra fred. Därjämte begärde han pass
för förre ambassadören vid ryska hofvet frih. v. Stedingk, som
blifvit utsedd till fredsunderhandlare.
Det svar Romanzoff gaf på denna skrifvelse var hållen i
en välvilligare ton än den förra. Men ryska regeringens ford-
ringar voro klart och bestämdt formulerade i tre punkter.
Den första punkten innehöll, att Ryssland icke kunde skilja
sig från sina bundsförvanter, hvarför Sverige äfven med dem
borde inleda fredsunderhandlingar. Enligt den andra skulle Sve-
rige afstå från förbundet med England och antaga kontinental-
systemet. I den tredje fordrades, att Bottniska viken och Kalix
älf skulle komma att utgöra gränsen mellan Sverige och Ryss-
land. !
Om svenska regeringen antoge dessa såsom bas för freds-
underhandlingarna, så skulle hon därom underrätta Barclay de
Tolly, som efterträdt Knorring i öfverbefälet. Ty i detta fall
hade Barclay de Tolly befallning att utfärda pass för den svenske
underhandlaren, så vida denne var en för ryssarna behaglig per-
son. Svenska regeringens erbjudande att affärda frih. von Ste-
dingk som fredsunderhandlare till Ryssland hade väckt kejsarens
synnerliga tilltredsställelse.
’ Om denna underhandling se vidare Romanzoffs bref till Lagerbielke af
den ’"/,, maj och andra aktstycken, bil. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
