Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 STRÖDDA "MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Nyköpings län (eller Kungadömet), hvilka benämndes 1 och 2 Ny-
köpings kompani.
Behofvet tvingade genast till användande af dessa trupper utom
moderlandets gränser och redan i maj 1701 öfverfördes Söderman-
landsbataljonen till Reval, där Östgötabataljonen då förut befann sig.
Saväl befäl som trupp voro i synnerhet i början vtterst illa ut-
rustade och regementschefen klagade öfver både officerares och
underofticerares oförmåga att själfva skaffa sig mundering. Då rege-
mentet i oktober nämnda år låg inkvarteradt i Mitau och trakten
däromkring, hade befälet ännu ej utfått mera än en månads gage
och officerarne voro dock skyldige att betala sina drängars proviant.
Öfverste Ekeblad, som innehade öfverstelöjtnantsbeställningen och
efter grefve Putbus död öfvertog befälet, klagar i bref till konungen
från lägret vid Krakau d. 12 sept. 1702, att, ehuru Sörmlands-
bataljonen fått de röda rockar, som vid slaget (vid Klissow) togos
af de sachsiske fångarne, så hade manskapet likväl hvarken västar,
byxor, strumpor, skor, skjortor eller halsdukar. Dessutom begär han
att erhålla rekryter, emedan knappt 400 man, eller halfva rege-
mentet vore öfrige.
Då Karl XII från Bender uppmanade defensionskommissionen
till försvarets istandsättande, glömde han ej beller tremänningarne.
Genom bref d. 20 maj 1711 anbefaldes tre- och femmänningsrege-
mentenas kompletterande genom värfning, om ej på annat sätt kunde
ske, och d. 1 juli samma ar skrefs åter om deras uppsättande »till
det antal, som de voro i begynnelsen, när de upprättades:, hvar-
jämte uppdrogs åt kungl. rådet grefve Stenbock att hafva särskildt
bekymmer för tremänningsregementena. De, hvilka först anbefaldes
uppsätta, voro de, »som varit kommenderade af generalmajor Kruse,
generalen grefve Lewenhaupt, öfverste Banér, framlidne öfverste
Putbus och nuvarande landshöfding Posse». Den 6 okt. påmindes
ytterligare om verkställigheten så fort som möjligt. Till chef för
det tremänningsregemente, som öfverste Putbus innehaft, utnämndes
hösten 1712 öfverstelöjtnanten vid Elfsborgs reg:te grefve G. Oxen-
stjerna. För att snart få sitt reg:te i ordning gjorde den nye chefen
de ihärdigaste ansträngningar och bristande nit å hans sida synes
åtminstone ej varit orsaken, att reg:tet ännu efter ett år ej var i
marscbfärdigt tillstånd; i fullgodt skick blef det aldrig. 1 oupp-
hörliga skrifvelser så väl till defensionskommissionen som till konun-
gen beklagar sig Oxenstjerna öfver alla de svårigheter. som mötte
vid det honom anförtrodda reg:tets uppsättande, öfvande och för-
seende med nödig materiel. Till persedlars anskaffande beslöt defen-
sionskommissionen, att soldaternas haltva lega, 40 dlr kmt per man,
skulle till krigskollegium imlevereras, ehuru Oxenstjerna hade begärt,
att rotehållarne skulle anskaffa persedlarne för dessa medel samt
förskottera hvad därtill vidare behöfdes. Äfven begärde han, att
korpraler och manskap skulle få något af 25 dalers lönen, om den
ordinarie soldaten finge behålla hemkallet. De anskaffade officerarne
och underofticerarne befunno sig alla i den största fattigdom och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
