Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
derades till största delen till tjänstgöring på galérflottan och del-
togo i årets sjöexpeditioner i finska skärgården. De återkomne in-
sattes sedan i vakanser vid det ordinarie regementet, mot ersättning
till tremänningsrotarne af de ordinarie. Ytterligare kommenderingar
till flottan ägde sedan rum, så att enligt regementschefens anmälan
575 man från hela tremänningsregementet där tjänstgjort under året
1714. Af desse återkommo 327, men i april 1715 säger Oxen-
stjerna, att hela reg:tet ej då utgjorde mera än 289 man, af hvilka
195 voro kommenderade på Stockholms skeppseskader. Tremiän-
ningsregementet synes således vid denna tid varit nästan upplöst.
Af officerarne och underofficerarne transporterades 1714 en del till
de ordinarie regementena, några blefvo tjänstlösa och återtogos
sedan af Oxenstjerna, men befunno sig i stor fattigdom, då de ej
på 7 å 8 kvartal utfått någon lön; en del tog afsked och andra
afgingo utan tillåtelse. I sitt memorial till konungen d. 27 nov.
1714, hvari Oxenstjerna anför ofvannämnda förhållanden, begär ban
5 nya fanor samt att slippa mottaga några gamla dalkarlsfanor med
pilar uti, hvilka varit reg:tet ämnade.
Efter Karl XII:s återkomst till Sverige 1715 påbjöds ä nyo
tremänningsregementets skiljande från de båda ordinarie regemen-
tena! och Oxenstjerna synes då rönt mera framgang i sina sträfvan-
den för dess organiserande. Några löner utbetalades visserligen ej
heller 1715,” men bestämda befallningar gafvos om bristernas af-
hjälpande och de 3 följande årens kraftåtgärder upprättade äfven
det ifrågavarande tremänningsregementet. 1716 befalde konungen,
att ’, af reg:tet skulle inrättas till pikenerare samt att munderin-
gar och trosspersedlar skulle af regementschefen beställas. Till
munderingar erhöll reg:tet af upphandlingsdeputationen 7,000 dir
smt i mynttecken och 13,000 dir i obligationer, hvilka sistnämnda
dock handlande och handtverkare nekade att emottaga. Nummer-
styrkan skulle nu uppbringas till 1,200 man och antalet komplet-
teras genom värfning, hvartill anslogs 50 dir smt per man. Oafsedt
det ökade antalet torde värfning anbefalts så väl på grund af omöj-
ligheten att genom rotarne anskaffa folk som till följd af allmogens
anhållan att blifva förskonad från tremänningarnes rekryterande, då
de dem en gång uppsatt. Billigheten i denna begäran erkändes
åtminstone till en del, då på åtskilliga orter vissa kronoutskylder
afkortades i stället för tremänningssoldaternas anskaffande. Rörande
ofticerarne vid tremänningsregementet synes Karl XII varit böjd
för att uppskjuta deras fasta anställande, då Oxenstjerna i nästan
hvarje månadsrapport under 1716 förgäfves anböll om fullmakt för
en del officerare, hvilka erhållit arfprinsens af Hessen resolution på
sina platser, men utan fullmakt ej kunde utfa sin lön.
’ Redan i febr. 1715 hade återstoden af det till Södermanlands reg:te i
början at 1714 aflömnade manskapet återgått till tremänningsregementet.
? Att regementschefens lott ej var mindre tung än de öfrige officerarnes,
synes af ett bref från Oxenstjerna till konnngen (d. +, 1716), hvari han beklagar
sin nöd samt att havs kreditorer ej ville mottasa kronans löneförskrifningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
