Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
först efter införandet af den 1718 anbefalda s. k. tvängsvärfiönigen:
som egentligen ej var annat än en utskrifning efter hufvudtal, för-
ordnad genom konungens plakat af d. 11 juli samma år,! och hvar-
igenom äfven tremänningsregementena skulle kompletteras.
Redan föregående år hade äfven utskrifning hållits för detta
ändamål, ehuru den då gälde endast vissa yrken eller klasser af
befolkningen. Enligt en kungl. förordning af d. 31 januari 1717
skulle landshöfdingarne upprätta förteckning på alla klockare, orga-
nister, försvarskarlar, gårds- och arbetsdrängar hos officerare, adeln
och andra ståndspersoner, öfverloppsmanskap, gerningsmän på landet.
dagsverkstorpare, dikare, tröskamän, strandsittare, som ej voro en-
rollerade, fiskare, arbets- och försvarskarlar på slott och kungsgårdar,
gästgifvaredrängar, borgare, som ej betalade öfver 6 dir smt i skatt
och kontribution, tullvisitörer, besökare. tullknektar, strandridare,
bönhasar och allt löst folk i städerna och på landet. För Lifgedin-
get ägde denna förrättning rum vid (iripsholms slott d. 8 och vid
Eskilstuna slott d. 15 april (enligt hvad den i krigsarkivet förvarade
förteckningen utvisar) På grund af denna förteckning, som upptog
alla mellan 20 och 60 år, fördelade i särskilda kolumner efter dug-
lighet och ålder, bestämdes att 104 man skulle uttagas från Eskils-
tuna län samt Torsbälla och Eskilstuna städer och 96 man från
Gripsholms län, Strengnäs och Mariefred, tillsammans 200 man.
Vid sedan i sept. hållna roterings- och skrifningsmöten indelades det
godkända manskapet i rotar om 5 man, af hvilka 1 uttogs till
soldat. Dessa sålunda utskrifna 200 man voro afsedde för Östgöta
och Södermanlands tremänningsregemente, men de blefvo aldrig dit
öfverlämnade, ty genom kungl. resolution af den 5 okt. anslogos de
till lifgardet och afmönstrades dit i november. Ehuru handlingar
däröfver saknas, ägde utan tvifvel dylika utskrifningar för tremän-
ningarne rum äfven i Östergötland, ty i sept. 1717 klagar staden
Skeninge hos konungen, öfver att Oxenstjerna där utskrifvit 14 man.”
Med tremänningarnes öfning synes i allmänhet varit illa be-
ställdt. I september 1716 hade reg:tet på öfverståthållarens befall-
ning inryckt i Södertälje. Möjligen för att erhålla bättre öfning och
utrustning fick det där stanna till i november, då det återvände till
rotarne. Stora voro ännu bristerna i afseende på persedlar och
’ Då rust- och rotehållare härvid undantogos, kunde denna utskrifning ej
anses strida mot knocktekontrakten i nonat fall, än att cj äfven deras hbaru och
tinostefolk befrindes. Redogörelse för denna förrättning återfinnes så väl i Wijkan-
deres arbete om Svenska krigsförfattningens historiska utveckling som i en afhaud-
ling af J. A. Lagermark i 4:e häftet af Historisk tidskrift för 1886.
2 Vid denna utskrifning i Nyköpings län togs äfven bland andra till soldat
en klockare i Årdala Nils Nilsson Halling. Församlingen anhöll sedan (okt. 1719)
hos drottning Ulrika Eleonora om hans befriande från krigstjänsten, emedan han
»öldrig hafver läst till krigstjänsten, men liksom af naturen fallen till klockare
och i så motto omistelig, som vi hafva en sjuklig kyrkoherde, församlingen honom
behöfver som predagogusx vid barn information» — — — samt »kan val läsa och
skrifra och ingen annan finnes i dessa fattiga församlingar». — Vid reg:tet hade
klockaren emellertid nvnncerat till korpral och regementschefen. Rom ej heller hade
öfverflöd på folk, afstyrkte hans befriande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
