Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS JÄRTA OM FÖRENINGEN MELLAN SVERIGE OCH NORGE 1514 1753
endast historiskt intresse och kunna ju framkalla erinringar af
hvarjehanda slag, men då reflexionerna äro nedskrifna under det
omedelbara intrycket af händelserna den 14 augusti, ehuru utan
fullständig kännedom af hvad som förelupit, af vart lands kanske
största statsmannasnille den tiden, kan ju detta rättfärdiga ett
publieerande af aktstycket i sin helhet.
P. M.
Den första fråga, som vid bestämmandet af Norges framtida stats-
form förekommer, är denna:
Skall Norge utgöra en ifrån Sverige särskild, därmed endast nader
samma regents styrelke förbunden stat, eller skall det förenas med
Sverige till en enda utvidgad stat och följaktligen däruti ingå såsom
en beståndsdel?
Denna fråga bör först undersökas efter rättsgrunder.
Fjärde artikeln uti Kielska fredstraktaten stadgar, att de därati
uppräknade stift och landskap im. m., innefattande hela konungariket
Norge, »appartiendront désormais en toute propriété et souveraineté A
Sa Majesté le roi de Snéde et formeront un royaume, réuni å celui
de la Snéde>. Jag skall längre fram yttra mig om den nuvarande
ziltigheten af Kielska traktaten. Här vill jag emellertid anmärka att.
ehuru de därutor anförda orden icke äro fullkomligen och lika be-
stämda i 7:de art. om Pommerns inkorporerande med konungariket
Danmark, utvisa de likväl, att Norge, under bibehållen benämning af
konungarike, skall förenas och således icke blott vara federatift för-
bundet med konungariket Sverige. Men en sådan förening, hvars form
icke är redan föreskrifven, måste för att äga ett varaktigt bestånd,
byilket traktaten åsyftar, göras så innerlig, som det är möjligt. Trak-
taten mmedgifver således begge rikenas förening medelst sammansmält-
ning till en stat. Då freden i Kiel slöts. var Norges statsförfattning
nioskränkt monarkisk. Dess invånare hade inga politiska, men blott
individuella rättigheter, bestämda genom ecivillagar, hvilkas bestånd be-
rodde af konungens godtycko. Det enda, som dem i traktaten för-
behölls, var att bibehålla dessa lagar, rättigheter och friheter, sådana
de då voro gällande. Detta kan stå tillsammans med Sveriges och
Norges verkliga förening under en gemensam statsform.
Innan danske tronföljaren prins Kristian Fredrik utropat sig för
Norges regent, och då ännu intet hinder för Norges öfverlämnande
till Sverige borde förmodas, utfärdade Kongl. Maj:t den 8 febr. 1814
en proklamation till Norges invånare, hvilken likväl ej var kontra-
signerad och följaktligen icke kan anses som en kungl. svensk rege-
ringsakt, ntan blott som ett vedermäle af konungens personliga ädla
och Jiberaln tänkesätt. I denna proklamation förklarades, att den af
Kongl. Maj:t i nåder ntnämnde generalguvernören i Norge skulle på-
kalla de mest ansedda norske mäns insikter för att NB. till Nonyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
