Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖNS GEREKESSON ÄRKEBISKOP I UPPSALA 1408—1431 191
alla moraliska grundsatser obesvärad tilltauysenhet och ett föga
blödigt sinne, torde nog mera än hans studier och prästerliga
egenskaper gjort honom i konungens ögon lämplig att sättas i
spetsen för den svenska kyrkan, där han såsom främling bättre
än ett landets barn kunde främja sin konungs föga landsfaderliga
syften. Huruvida Uppsala domkapitel haft nagon aning om dessa
konungens planer är ej kändt, men när ärkebiskopsstolen den
13 mars 1408 blef ledig,’ skred kapitlet dagen efter begrafnin-
ven till val af efterträdare och utsåg härtill sin domprost An-
dreas Johannis, hvilken genast rustade sig att söka patvens be-
kräftelse. Detta öfverensstämde ej med konung Eriks planer,
men ännu för ny (novellus) i utöfningen af sitt konungsliga
kall vågade han ej öppet bestrida kapitlets lagliga rätt att välja
sin styresman, utan sökte pa annat sätt vinna sitt syfte. Med hans
mosters, drottning Margaretas hjälp och genom hennes slughet
och smickrande öfvertalningsförmaga förmaddes Andreas att af-
säga sig förtroendet. Landet stod således utan ärkebiskop. och
under sken att afvärja de faror, som däraf förespeglades, ut-
nämnde konungen utan vidare formaliteter härtill sin gunstling
och kansler herr Jöns, hvilken skyndsamligen aftärdades till paf-
ven Gregorius XII att vinna dennes bekräftelse. Han träffade
påtven i Lucca, och, oaktadt kardinalkollegiet nagra dagar förut
atskilts, erhölls denna. Salunda erkänd tog han nu sitt inträde
i Uppsala domkapitel,” hvilket måste böja sig för konungens
vilja. Ett tillfälle att godtgöra domprosten Andreas för hans
medgörlighet, som förskaffade honom vedernamnet Smek, och af-
vända alla vidare tankar på denne medtäflare yppade sig ganska
snart. Genom biskop Petters död den 3 september s. a. blef
biskopsstolen i Strängnäs ledig. Äfven här skred kapitlet till
rytt val dagen efter den aflidne biskopens jordafärd, men deras
electus, ärkedjäknen Gjurd, var icke den biskop, konungen ön-
skade. Nn vorden djärfvare, förklarade han Andreas för biskop
i Strängnäs, och denne skyndade till Italien för vinnande af
påflig stadfästelse på konungens utnämning. Detta lyckades
visserligen, men då påfven Gregorius XII några dagar därefter
! In crastino b. Gregorii papre (Dinr. Waztenense, Script. Rer. Svecie. Tom I).
Registrum Upsaliense har däremot XIII] Kalendas Aprilis, d. 19 mars. (Dipl.
Suec. ed. Hildebrand, V. s. 302) och slutligen finna vi hos Johannes Magnus den
4 mars s. å. men detta var ärkebiskop Henriks begrafningsdag.
? Formligen vigd till ämbetet (consecratus) blef han dock ej förrän år 1409.
Invigningen förrättades af biskop Carl i Linköping men icke i Uppsala utan i
Nyköping, således ej ens i en domkyrka (Chronol. Vetusta, Scr. rer. Suecic. I, 8. 97).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
