Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF WACHTMEISTER, HANS SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG 287
positioner, som Stockholms skärgård har att erbjuda en flotta.
Egendomligt nog har den föga blifvit begagnad af vår flotta,
äfven da fienden hemsökt Stockholms skärgård. Om svenska
flottan år 1719 i tid utrustats och dess hufvudstyrka samman-
dragits i Söderarm, skulle ryssarnes härjningar detta är sanno-
likt ej fått en sådan utsträckning. Ar 1716 hade visserligen
amiral Örnfelt med den af örlogsskepp och galejor bestående
Stockholms-eskadern legat i närheten af detta farvatten eller vid
Kapellskär, men första gången man vet, att själfva Söderarm
varit hufvudstation för en större sjöstyrka, var är 1720, då Gu-
stat Wachtmeisters frände, frih. Karl Hans Wachtmeister, en af
Karl XII:s bäste amiraler, där lag med sin hufvudstyrka, under
det att han med galerer och kryssare observerade den starka
galerflottan i åländska skärgården. Ryssarne vågade likväl icke
detta ar hemsöka Stockholms skärgård.
Sasom hufvudstation för en flotta erbjöd Söderarm stora
fördelar. vare sig man ville agera offensivt eller defensivt. I
förra fallet kunde flottan på kort tid gå genom det s. k. Hafs-
svalget norr ut förbi Arholma fram till Grisslehamns-trakten och
där understödja arméen att hindra en fientlig landstigning. Men
om svenska flottan på grund at fiendens öfvermakt icke vore i
stand att företaga denna rörelse, kunde den likväl med utsikt
till framgång bjuda en fiende spetsen, som sökte tränga sig in
öster ifrån vid inloppet till Söderarm eller norr ifran genom Hafs-
svalget. Blefve reträtt ater nödvändig, så kunde en sådan i
trygghet utföras förbi Kapellskär och Furusund till Vaxholm.
Men så väl i ena som andra fallet var det lätt för flottan att
upprätthålla förbindelserna med kustarméen.
Vår flottas historia vittnar ty värr i rikt mått om att våra
sjöofficerare ofta haft alltför ringa kännedom om rent svenska
farvatten. Hvad Söderarm och kringliggande farleder be-
träffa, hade man om dessa ännu ar 1809 ca väl bland örlogs-
flottans som skärgårdsflottans män ganska oklara föreställningar.
Af flottans officerare fans dock en, som hade en noggrann och
vidsträckt kunskap om vara farvatten, nämligen f. d. professorn,
chefen för Sjömätningskaren, öfverste N. af Schultén. Direkt
eller indirekt, var det nog at honom, som Cederström hade fått
sin kännedom om dessa farvatten.
Dagen efter sin utnämning till befälhafvare öfver »fjottan i
Bottenhafvet> hade Cederström uppsatt förslag till sin stab, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
