Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 A. HAMMARSKJÖLD
Wrede var endast tre ar yngre än Gustaf Wachtmeister;
han var nämligen född 1760. Han hade börjat sin militära
bana vid Lifregementet till häst men öfvergick snart till in-
fanteriet. Under åren 1778—80 tjänade han i franska arméen
vid regementena Royal Suédois och De la Marck. 1778 hade
han uppvaktat Gustaf III i Spaa, och där »börjades:, såsom
Wrede berättar i sin själfbiografi.! »den oafbrutna gudhet, hvar-
med konungen hedrat mig under hela min lifstid>.
Wrede återkom till Sverige i början af 1781 och avance-
rade under de närmaste åren med stor hastighet vid hofvet och
framför allt i arméen. Redan vid ryska krigets utbrott 1788 var
han öfverste för Upplands regemente. Han deltog i detta krigs
alla fälttåg. År 1790 förde han ett själfständigt befäl i Ka-
relen, hvilket landskap han dock snart nödgades utrymma, hvar-
på han efterträdde G. M. Armfelt i befälet i dennes brigad.
Vid 35 års ålder blef han generalmajor och följande år.
eller 1796, serafimerriddare samt chef för det ståtliga Lifgrenadier-
regementet. Ar 1801 fick han befälet öfver de 10,000 man, som
då sammandrogos för att försvara västkusten mot engelsmännen.
Hos Gustaf IV Adolf stod han mycket väl ända till fälttåget i
Pommern 1807 under sommaren. Ty när Wrede efter striderna
vid Steinhagen och Negart icke ansåg sig kunna efterkomma
konungens befallningar, enär detta skulle ha ledt till att Wredes
fördelning af de öfverlägsna franska trupperna blifvit afskuren
från Stralsund, föll han i konungens onåd och hemskickades till
Sverige samt blef ej af Gustaf IV Adolf använd under 1808—9
års krig.
Af svenska arméens högre generaler vid denna tid voro
Wrede och Wachtmeister de anseddaste och nog äfven de dug-
ligaste samt säkert de hederligaste och oegennyttigaste. Wrede
synes likväl haft större förmåga af initiativ och större själfstän-
ständighet än Gustaf Wachtmeister. I sin ungdom har Wrede,
såsom han själf uppriktigt har erkänt, skattat icke så litet åt
det lättsinne, som utgjorde ett af den gustavianska tidens svårare
lyten. Men sorger och pröfningar luttrade honom, så att allvar,
plikttrohet och ridderlighet blefvo utmärkande drag i hans ka-
rakter. >I spetsen för sina trupper var han alltid lugn, förde
! Utdrag ur denna finnas i flera arbeten. I sin helhet har den blifvit tryckt
i Or fältmarskalken Fabian Wredes papper af dr CARL WIBLInG. I samma publi-
kation finnas äfven Gustaf III:a, Gustaf IV Adolfs och Karl XIIT:s bref till Wrede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
