Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF WACHTMEISTER, HANS SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG 321
Gäfle. Döbeln lät emellertid den lilla helsingebataljonen oför-
dröjligen inrycka i Jämtland, dit han äfven beordrade 2:a rust-
hållsbataljonen af lifgrenadiererna. Denna hade ju, såsom redan
är berättadt, regeringen i slutet af juni från Uppsala låtit afga
till hans hjälp och en tid därefter äfven generaladjutanten
Lagerbring med Kalmar regemente. Därigenom kom Döbelns
fördelning att utgöra något mer än 2,000 man. Dala-landtvärnet
under öfverstelöjtnant L. Reuterskiöld, som först fått order att
afgå till Härjedalen, synes erhållit befallning att afga till Sunds-
vall för att tjäna till reserv, sedan man fått veta, att intet var
att befara för sistnämnda provins af den kring Röras stående
dansk-norska kären.
I svenska militära kretsar fruktade man, att den dansk-
norske generalen och grefve Schuvaloff kommit öfverens om att
hvar och en från sin sida anfalla Norra arméen. Döbeln och
Wrede trodde.! att de bägge fientliga härarna skulle förena sig
vid Sollefteå. i hvilket fall Norra arméens stora förråder i Härnö-
sand, där Döbeln kunnat kvarlämna endast 100 man, efter all
sannolikhet skulle ha fallit i fiendens händer samt Sandels och
Döbelns fördelningar, så vida de kunnat undgå att blifva i grund
slagna eller tvingade till kapitulation, blifvit tillbakakastade till
Hnadiksvall och Söderhamn. För att hindra fienderna att an-
gripa Sandels «armé i téte, rygg och flank, beslöt Döbeln att
framför allt betäcka Angermannadalen samt att bibehålla för-
bindelserna med Gäfle.
Men sedan han fatt lifgrenadierbataljonen upp till Jämt-
land samt visshet om att han inom kort kunde påräkna an-
komsten af Kalmar regemente, ljusnade utsikterna för honom.
Med sin vanliga beslutsamhet och skicklighet vidtog han nu så
kraftiga mått och steg, att den dansk-norske generalen råkade i
en så farlig ställning, att hade han dröjt »med sin syndabekän-
nelse en half timme, så hade det smullit».? Han fann sig
därför föranlåten att den 25 juli förbinda sig att utrymma Jämt-
land samt att ingå på ett stillestånd, &om skulle räcka till den
3 anogusti. Den 12 juli hade Döbeln skrifvit till Wrede, att
innan der 1 augusti bör antingen jag varda mästare öfver
Jämtland eller ock fienderna, med min och truppens totala under-
gång.» Han hade således på ett berömvärdt och lysande sätt
! Anteckningar om och af general v. Döbeln, III, 3. 29. Wrede till Döbeln ?;z7.
? Wrede till Sandels ? 7. Bil. VI,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
