Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF WACHTMEISTER, HANS SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG 333
lands och vatten, som nu är i fält mot Ryssland samt öfver de
förstärkningar, hvilka fran andra gränser genast eller genom för-
ändrade omständigheter innan kort eller framdeles kunna gifvas»,
at Puke, hvilken dessutom fick en instruktion i tre punkter:
>Öfveramiralen skulle underrätta sig om de trupper, fartyg och
förråder, som finnas och anbefalla de dispositioner och rustnings-
anstalter, han pröfvar nödige, hvarvid han ägde att äska hastigt
biträde af de verk och ämbetsmän, däribland K. M:ts tjänstgörande
generaladjutanter för arméen och flottorna, som med dessa delar af
styrelsen äga befattning»;
>Öfveramiralen skulle utföra kriget efter egen pröfning och eget
godtfinnande; offensiva försök emot fienden, där de kunna verkställas,
äro af högsta angelägenhet och fördel i Sveriges närvarande ställning;
djärfbet, hastiga beslut och snabba rörelser äro oundvikliga; men
K. M:t ansåg öfverflödigt att föreskrifva dem för en befälhafvare,
hvars hela verkningstid varit utmärkt af dessa egenskaper; han be-
friades äfven uttryckligen från allt ansvar för utgången»;
»Rustningarna och nödiga befallningars utgifvande skulle i morgon
börjas.»
Man bör noga lägga märke till, att djärfhet, hastiga beslut
och snabbhet i krigsrörelsen framhållas såsom »oundvikliga». Men
för öfrigt är denna instruktion hållen i mycket allmänna ordalag.
Särskildt gäller detta om själfva öfverbefälet och stridskrafterna.
Af detta protokoll framgår det således, att Puke var ut-
vämnd till öfverbefälhafvare, men icke huruvida Wachtmeister
och Wrede, hvilkas arméer från hvart sitt håll skulle samverka
till fälttagsplanens utförande fortfarande skulle bibehälla befälet
öfver sina trupper, eller om de skulle aflösas af andra. Denna
fraga måste likväl ha varit föremål för öfverläggningar mellan
konungen samt Adlersparre och hans vänner antingen i eller
utom själfva krigskonseljen. Detta framgar nämligen oförtydbart
af Adlercreutz” bref till Wrede, som äro den säkraste, pålitligaste
samt mest upplysande af alla tillgängliga källor man har om
denna sak, änskönt brefven äro fulla af bitterhet mot Adler-
sparre och hans parti. Men denna bitterhet är icke blott för-
klarlig, utan kan äfven i det hela taget sägas ha varit rättmätig.
Adlersparre har nämligen just under denna tidpunkt mot sina
motståndare drifvit ett intrigspel, som i djärfbhet, omfattning och
hänsynslöshet torde vara utan motstycke i var historia. Första
uppränningen till detsamma kan säkert skönjas redan i slutet af
juni månad, eller samtidigt med beslutet att gifva Puke nämnda
öfverbefäl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
