Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS JÄRTAS BERÄTTELSE OM 1809 ÅRS REVOLUTION 343
utan någon ens sannolik nytta för riket, och han afsade sig allt
deltagande däruti. Han omtalades icke heller vidare af Cederström
och andra, som emellertid förföljde mig med förtroenden om sina
omogna förslag, hvilkas utförande jag afvände, under det jag, så-
vidt mina få relationer med de högre kretsarne det medgåfvo, sökte
bibringa några af statens främste ämbetsmän min öfvertygelse, att
endast de genom något snart allvarligt steg, såsom ett gemensamt
nedläggande af sina ämbeten,! kunde hejda konungens dårskap, att,
om hans fall blefve oundvikligt, därigenom tillvinna sig det anseende
i nationen, att styrelsen måtte kunna upprätthållas, intill dess riksens
ständer kunna samlas. De unga revolutionärerna sökte jag öfver-
tyga om omöjligheten att uträtta något, som en enda dag skulle ega
bestånd, därest icke en armékår, anförd af någon aktad chef, satte
sig i rörelse mot Stockholm och sålunda började eller understödde
revolutionen.
Om de planer, som emellertid förehades vid vestra arméen,
egde jag ingen kunskap och vet ännu ej, hvilken var den första
upphofsmannen till dem. Med öfverstelöjtnanten Georg Adlersparre
hade jag ej baft någon gemenskap, sedan han året förut emottagit
ett befäl och i det yttre syntes vara angelägen att återvinna ko-
nungens ynnest. Ehuru vi förut några år varit de förtroligaste
vänner, höll han negociationerna om sitt återinträde i tjänst hem-
liga för mig och afreste äfven till arméen, utan att jag råkade ho-
nom, om också, hvilket jag ej säkert mig erinrar, han efter sakens
afgörande lösligen för mig omtalade resultatet. Ifrån arméen skref
han mig i början tvenne bref, men mitt svar på det senare, hvar-
uti han beklagade sig öfver ett mindre vänligt bemötande af flere
äldre officerare vid vestra arméen och däribland af min bror baron
Lars Hjerta, förorsakade troligen, att all vidare brefvexling oss
emellan upphörde.
I slutet af januari eller början af februari ankom till Stock-
holm ifrån vestra arméen baron C. H. Ankarsvärd. Han yrkade
ifrigt, att en coup de main emot konungen måtte utföras. I ett
samtal med honom? samt baronerne Henning Wrangel och Jakob
Cederström, alla officerare vid första gardet, föreställde jag dem,
att till rikets räddning fordrades något mera än att konungen arre-
sterades. Jag frågade dem, hurn de ansågo en för tillfället nog
stark regering därefter kunna sammansättas? Baron Ankarsvärd
svarade, att hertig Karl skulle förmås att åtaga sig styrelsen. Där-
1! Uti den Hist. Taflav om f. d. k. Gustaf IV Adolfs regeriug, 3:dje delen,
sid. 44, har man tillegnat denna idé åt någon man. som man sökt utmärka på
ett sätt, att jag ej bör tro mig vara menad, utan troligen baron Armfelt. Jag
hade med honom ingen relation och vet således icke om äfven han i detta fall
tänkte som jag.
? Jag vill erinra mig, att han då visade eller uppläste den tillärnade pro-
klamationen af veatra arméen, men är ej säker därom. — Men det påmiuner
jag mig med vissbet, att då jag såg denna sedermera utfärdade proklamation,
anmärkte jag försiktigheten däruti att ej nämna konungen eller antyda, burna
mes! hans person skulle förfaras.
Hist, Tidskrift 1894. öl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
