- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1894 /
348

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348

STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN

Brefvet, som jag tagit i mina händer, visade jag för presiden-
ten Lagerheim samt för sedermera presidenten Tersmeden. Om
vestra arméens rörelse, blott såsom ett rykte, lemnade jag för-
troende åt Johan Westin och någon mera ibland borgerskapet. Det
dröjde ock icke länge, innan detta rykte var i hemligt omlopp och
kom genom öfverste Rhodez till Hans Exc. Stedingk, som genast for
ut till Haga för att därom underrätta konungen, hvilken envist för-
klarade saken omöjlig, insulterade grefve Stedingk, lät arrestera
Rhodez och och befallte ett polisförhör med personer af den så
kallade Societeten, där ryktet skulle hafva varit omtaladt.

Vi voro den 9:de omkring kl. 6 e. m. till ett antal af 10 eller
12 personer samlade hos Jacob Cederström för att rådgöra, då
kammarherren baron Claes Rålamb, ankommande från Haga, under-
rättade oss, att inom några minuter konungen skulle oförmodadt
anlända till staden. Straxt åtskilldes vi för att på särskilda håll
vara uppmiärksamme, men öfverenskommo om en point de rallie-
ment, ifall omständigheterne det fordrade. Jag uppsökte Adler-
creutz, för att underrätta honom om konungens ankomst, men träf-
fade honom icke bemma, utan hos statssekreteraren Lagerbring,
hvilken, då jag lät anmäla någon, som ville tala med Adlercreutz.
först utkom och med en min, som syntes utmärka, att han ej var
okunnig om sakernas ställning, drog sig undan och kallade den
jag sökte. Adlercreutz var, som alltid, lugn, och sedan jag före-
ställt honom nödvändigheten att hindra något möjligt kraftigt steg
af konungen, sade han: >Det har ingen fara, nu mera gör han
intet>.

Emellertid ankommo inga vidare underrättelser ifrån vestra
arméen, som den 7, i stället att uppbryta ifrån Karlstad, hade då
först börjat att där samla sig, som samlad dröjde der 2:ne dagar,
och som vidare marscherade eller åkte med all försiktig långsam-
bet och med rastedagar, så att den ännu 8 dagar efter sitt annon-
cerade upbrott ej hunnit längre än till Örebro. Konungen stärktes
härigenom i sin envishet att anse ryktet ogrundadt, och alla andra
lefde i en orolig väntan på utgången. Adlercreutz, hvilken den
tiden var en glad middagsgäst, talade efter middagarna så öppen-
hjärtigt, att det skulle hafva röjt saken, om icke alla, öfvertygade
om nödvändigheten af en förändring, hade för konungen allena be-
varat hemligheten.

Ändtligen, söndagen den 12 om middagen ankom en af lands-
sekreteraren Cassel hemligen utskickad rapport ifrån Örebro, hvarest
ryttmästaren Charlier, lika bedragen som vi på vestra arméens up-
brott och marsch, hade den 9 inryckt med sin skvadron af Lif-

på en så äfventyrlig resa skulle medföra. Denna min sista vänskapstjänst mot
Adlersparre misstyddes och, säkerligen utan något fel af Pantzarbjelm, van-
ställdes i Adlersparres berättelse om revolutionen, sid. 113 i Hist. Taflan, 3:e
delen.

! Jag tror den dagen, men möjligen den föregåeude. Det var samma dag,
då Konungeu af H. Exc grefve Stediugk fått underrättelse om ryktet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 18 01:28:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1894/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free