Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF ADOLFSFESTEN 1894 361
Adolfs minne skall i Finland vara och förblifva firadt och väl-
signadt>, skrifver den frejdade gamle forskaren C. G. Estlander i
sista häftet af Finsk Tidskrift, och visar, huru Finland för sin
borgerliga frihet i närvarande stund ytterst har Gustaf Adolfs verk
att tacka. >Den protestantiska kristenheten», skrifver i Preussische
Jahrbächer en af den tyska historieforskningens ledande män i vår
tid, professor Max Lenz i Berlin, »rustar sig att fira minnet af den
nordiske hjälten, som i den tyska historiens mörkaste tider, i de
blodigaste striders förvirring räddande uppträdde för Martin Luthers
redan sviktande tro>, och han fortsätter med att framhålla icke blott
Gustaf Adolfs världshistoriska insats, utan ock betydelsen af den
kamp för vesterländsk kultur, som Sverige utkämpade bortom Öster-
sjön mot ryssar och polackar. Vi känna intet ädlare minne näst
honom, som historien kallar Vilhelm den tystlåtne», så ljuder en
stämma från Holland i dessa dagar. Tyska protestanter ha in-
funnit sig här för att hedra detta minne, som ännu lefver som be-
friarens ända bort i Siebenbörgen. Väl har ett och annat missljud
förnummits från det ultramontana lägret i Tyskland, från tyska
och svenska socialister, från några partigängare, för hvilka religion
och fädernesland förlorat betydelse, men de ha förklingat tämligen
opåaktade. Det har visat sig icke duga hvarken inför vetenskapens
eller allmänhetens domstol att sammanställa Gustaf Adolf med Ferdi-
nand II, och om hundra år härefter i ett själfständigt Sverige ännu
en minnesfest skulle firas öfver Gustaf Adolf. skall omdömet säkert
blifva detsamma. För de viktigare litterära bidragen från Sverige
och utlandet till denna minnesdag hänvisa vi till litteraturafdelningen
i detta och följande häften. Några ord skola här blott sägas om
några af den lätt förgätna tidningsliteraturens viktigaste företeelser.
De populära vecko- och tidskrifterna, liksom de flesta dagliga
tidningarna ha täflat om att lämna bidrag till firande af det stora
minnet. En särskild festpublikation, ägnad Gustaf Adolf och hans
samtida, med många illustrationer och textbidrag af O. Sjögren,
E. Svensén, L. G. Tidander m. fl. har likaledes utkommit.
Nya Dayligt Allehanda och IUustrerad Tidning ba vidare utgifvit
festnummer och Stockholms Dagblads extranummer för den 9 decem-
ber var hufvudsakligen ägnadt åt Gustaf Adolf. Det sistnämnda
meddelade sålunda utförliga utdrag ur Johannes Botvidi’s likpredikan,
som innehåller en berömd karakteristik öfver den fallna hjälten och
konungen, om Gustaf Adolfs tal, hans bref till Ebba Brahe, en sär-
skild uppsats ur Gustaf Adolfsminnen i Stockholm m. m. Alle-
handas festnummer innehöll bl. a. en karaktersteckning af E. Hilde-
brand, ett af C. Kjellberg meddeladt, hittills okändt aktstycke,
Karl IX:s instruktion för Gustaf II Adolf eler snarare lefnads-
regler, som, ifall det verkligen är autentikt — det innehåller näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
